Eurelius, G. Se Dahlstjerna.
1. Eurén, Gabriel, ämbetsman och öfversättare, född i Karlstad d. 19 Sept. 1768, blef 1783 student i Upsala, 1794 protokolls-sekreterare uti Inrikes civil-expeditionen, 1795 kanslers-sekreterare vid Upsala universitet och 1803 förste expeditions-sekreterare. Död i Stockholm d. 7 Apr. 1806. Han och D. G. Björn voro de förste, som gjorde den svenska allmänheten bekant med Kotzebues arbeten, af hvilka E. lemnade en hel mängd skickligt verkställda öfversättningar. (Dramerna "Redlighetens seger öfver förtalet", 1797, och "Johanna af Montfaucon", 1802, samt den på sin tid berömda gråtromanen "Ortenbergska familjens lidande", 1793, m. fl.).
2. Eurén, Axel, prest, skolman och författare, den föregåendes son, född i Stockholm d. 21 Sept. 1803, blef student i Upsala 1822, filos. d:r 1827, prestvigdes s. å. och egnade sig sedan samtidigt åt både skolan och kyrkan. 1837 blef han lektor i teologi och grekiska vid Stockholms gymnasium och 1843 hofpredikant och pastor i hofförsamlingen samt utnämndes s. å. till kyrkoherde i Folkärna socken af Vesterås stift, hvarifrån han 1857 transporterades till Söderbärke pastorat i samma stift. Vid jubelfesten i Lund 1868 blef han teol. doktor. Död i Söderbärke d. 4 Maj 1879. -- E. åtnjöt ett allmänt och vidsträckt förtroende och erhöll på grund deraf ett stort antal offentliga uppdrag. Han var under sin lektorstid tre särskilda gånger gymnasii rektor; 1839 valdes han till ledamot af Svenska missionssällskapets direktion och 1843 till sekreterare i Svenska bibelsällskapet; vid sex riksdagar, 1847--65, var han en af Vesterås stifts representanter i presteståndet samt valdes till ledamot af det första allmänna kyrkomötet 1868. Utom disputationer, tal och program, på svenska och latin, utgaf han Minnen af utmärkta personer (sextiofyra biografier med åtföljande porträtt 1835;--39).
1. Eurenius, Jakob Abraham, prest, f. 1625 i Edsele socken i Ångermanland, promoverades i Åbo till filos. magister, utnämndes 1658 till lektor i historia vid Hernösands gymnasium och dog 1714 som kyrkoherde i Nora i Ångermanland. 1676 ådrog han sig en ovanlig uppmärksamhet genom en till trolldomskommissionen inlemnad skrift, hvari han påstår sig hafva blifvit förd till Blåkulla samt beskrifven färden. Denna skrift förvaras i Upsala universitets bibliotek.
2. Eurenius, Johannes (Jöns) Jacobi, prest, den förres son, född 1688, studerade i Upsala, der han 1716 blef magister. 1719 utnämndes han till konrektor och 1722 till matheseos och eloquentiae lektor i Hernösand samt blef 1725 kyrkoherde i Torsåker i Ångermanland. Död 1751. E. var en rikt utrustad man och åtnjöt stort anseende för sin lärdom. Mest bekant har han blifvit genom Atlantica orientalis, eller Atlandsnäs till dess rätta läge beskrifvit, i hvilken han bekämpade Ol. Rudbecks åsigter om det gamla Atlantis, hvilket E. förlade till Palestina. Det var dock ogerna man såg Rudbecks för fosterlandet så smickrande mening anfäktad, och många hinder lades för den skull i vägen för arbetets tryckning, så att det länge var kändt endast genom afskrifter. Slutligen trycktes det i Strengnäs 1751, öfversattes på latin och utkom 1764 i Berlin, Stralsund och Leipzig. Ett annat af hans arbeten, En prest i sin prydning, eller grundelig anvisning angående
en prestmans och Christi tjenares ämbetes skyldigheter etc., hade likaledes länge varit bekant i handskrift, då det 1770 utkom i tryck (2:dra uppl. 1844).