Fahlbeck, Pontus Erland, universitetslärare, född d. 15 Okt. 1850 i Ölme socken, Värmland, blef student i Lund 1870, filos. doktor derstädes 1880, docent i allmän historia s. å., e. o. professor i historia och statskunskap 1889. F. tjenstgjorde som sekreterare i 1888 års tullkomité. 1894 utnämndes han vid Köpenhamns universitets reformationsfest till juris hedersdoktor. Från trycket har han bl. a. utgifvit Kritiska studier öfver det frankiska rikets äldsta samfundsskick (1880), La royauté et le droit royal français (1883), Den s. k. striden mellan Svear och Götar (i Hist. tidskr.», 1884), Beowulfsqvädet såsom källa för nordisk fornhistoria (i »Ant. tidskr. för Sverige», 1884), Den ekonomiska vetenskapen och näringsskyddet (1887), Betänkande rörande grunderna för den ekonomiska mellanrikslagstiftningen mellan Sverige och Norge (1888), Sveriges nationalförmögenhet, dess storlek och tillväxt (1890), Sveriges och Norges handelspolitik under senare tid (1891; i »Schriften des vereins für socialpolitik», 1892), Stånd och klasser. En socialpolitisk öfverblick (1892), Det svenska jordbrukets afkastning (1893), Das finanzwesen Schwedens (i G. Schanz' »Finanz-Archiv», 1893), Die ländliche arbeiterfrage in Schweden (i »Schriften des vereins für socialpolitik», 1893).
4. Fahlcrantz, Carl Johan, bokförläggare, son till biskop F. (se F. 3), född i Upsala d. 12 Juli 1849, filos. doktor derstädes 1872, grundlade 1877 bokförläggarefirman Fahlcrantz & komp., som fortfarande innehafves af honom ensam. Bland hans mera framstående förlagsartiklar märkas det i stor skala anlagda »Svenska biblioteket» (1884–89), som omfattar handböcker i historia, geografi, naturvetenskaper, helsovårdslära, lagkunskap m. m., vidare »Svenska parnassen» (20 hftn, 1888–91; ett urval ur Sveriges klassiska literatur), »Universalbibliotek» (1888–92; mästerverk ur verldsliteraturen i nya öfversättningar) och »Vetenskap för alla» (3 bd, 1878–80), den på barnböckernas område banbrytande »Barnkammarens bok» (1882), praktverken »Vårt land» (1884–88) och »Mälardrottningen» (1896) m. fl.
5. Fahlcrantz, Axel Erik Valerius, landskapsmålare, den föregåendes broder, f. i Stockholm d. 5 Sept. 1851, blef student 1872 och studerade 1873–74 vid Konstakademien i afsigt att blifva skulptör. Sedermera har han efter någon privatundervisning af P. D. Holm utbildat sig till landskapsmålare. Hans främsta arbete är Motala ström (1895; i Göteborgs museum). J. K–e.
6. Fahlcrantz, Kristian Alfred, skolman, latinsk skald, son till F. 2, född i Stockholm d. 8 Dec. 1835, blef student i Upsala 1853, filos. doktor 1857, docent i latin derstädes 1858, lektor i svenska, latin och filosofi vid Upsala katedralskola 1866 och lektor i grekiska, latin och filosofi dersammastädes 1869. F. har på latinsk vers talangfullt öfversatt bl. a. A. W. Schlegels elegi »Rom» (1857), »Batrachomyomachia» (se d. o.; 1862), »Bacchanterna» af Stagnelius (»Bacchae», 1874, i Upsala univ:s Årsskrift) och V. Rydbergs jubelfestkantat 1877 (1878; 4:de uppl. 1885). Han har diktat latinska högtidsverser och utgifvit en skolupplaga af Horatius' oder och epoder (1864) m. m.