Fáy [faj], András, ungersk författare, f. 1786, öfvergaf sin påbegynta juridiska verksamhet för den literära, skref ett par lyriska diktsamlingar, af hvilka Fris bokréta (1818) är den bästa, fabelsamlingen Mesék (1820), flere sorgespel och lustspel samt gjorde epok i den magyariska prosan genom den humoristiska romanen A' Béltekyház (1832). Från 1825 till Kossutlis uppträdande (1840) var han den ungerska oppositionens hufvudman och verkade ifrigt för nationens såväl andliga som materiella framåtskridande, bl. a. genom inrättande af en ungersk nationalteater i Buda, en sparkassa i Pest m. m. Hans sista större arbete var den humoristiska romanen Jávor orvos és Bakator Ambrus szolgáia (1855). Död 1864. Sparkassan i Pest ärade hans minne genom ett legat för ungerska författare.