Federation, Fr. fédération (af Lat. foederare, förena genom förbund, af foedus, förbund), förbund, förening; förbundsstat, en statsförening, inom hvilken de särskilda staterna sakna suveränitet, till skilnad från konfederation, en statsförening, inom hvilken de olika staterna bibehållit sin suveränitet (se Statsförbund). -- F. (La Fédération) kallades den stora förbrödringsfesten på Marsfältet vid Paris d. 14 Juli 1790, hvarvid ed aflades på den nya författningen. -- Federal, som angår l. hör till en federation, en förbundsstat. -- Federalism, det politiska system, enligt hvilket de olika staterna inom en statskomplex l. de olika provinserna inom en stat förenas, med bibehållande af sin autonomi. -- Federalister, anhängare af federalismen. 1. Parti i Nord-Amerikas Förenta stater. Det uppstod under förhandlingarna om unionsförfattningen, hade till ledare Alexander Hamilton och segrade genom att den ännu gällande unionsförfattningen antogs af kongressen 1787. I motsats till federalisterna gjorde republikanerna, sedermera kallade demokrater, under Thomas Jefferson, till sin uppgift att betrygga de särskilda staternas sjelfständighet gent emot centralmakten. Federalisterna fingo på 1830-talet namnet whigs, och af dem bildades åter på 1850-talet det nuv. republikanska partiet. 2. I Frankrike betecknade "Berget" med detta namn 1792--93 girondisterna, emedan de ville häfda departementens sjelfständighet gent emot det tryck hufvudstaden utöfvade. De beskylldes för att vilja i Frankrike införa en federativ författning. 3. Inom österrikiska monarkien ledarna för de slaviska folkstammarna och det aristokratisk-klerikala partiet, som arbeta för de särskilda kronlandens fri- och rättigheter emot det tyska partiets, författningspartiets, centralisationsförsök. 4. I Spanien det republikanska parti, som efter konung Amadeos tronafsägelse (1873) för en tid kom till makten och ville förvandla provinserna till stater i en federation samt gifva kommunerna inom dessa provinser det största möjliga mått af sjelfstyrelse. -- Federativ, som har afseende på förbund, t. ex. federativstat, förbundsstat, federativ-system, förbundsstatssystem (jfr Federalism). -- Federerade, förbundne; medlemmar af en förbundsstat. 1. I Frankrike under den stora revolutionen de skaror af frivillige (les fédérés), hvilka kommo från de stora provinsstäderna (i synnerhet Marseille) till Paris för att understödja folkpartiet. 2. Den af Napoleon I,
under "de hundra dagarna" (1815), af arbetarebefolkningen i Paris bildade milisen. 3. De nationalgarden i Paris, hvilka i Mars 1871, efter krigets slut, vägrade att, enligt regeringens befallning, upplösa sig; och utlemna sina vapen. Deras uppträdande utgjorde början till det ryktbara kommunupproret. 4. Under inbördeskriget i Nord-Amerika 1861--65 anhängarna af unionen, nordstaterna, i motsats till de konfedererade, sydstaterna.