Ferstel

Ferstel, Heinrich von, österrikisk arkitekt, föddes d. 7 Juli 1828 i Wien, på hvars konstakademi han gjorde sina grundläggande studier och vid hvars polytekniska institut han 1866 utnämndes till professor i arkitektur. Hans första arbeten bestodo i slottsrestaurationer för den böhmiska storadelns räkning, i början af 1850-talet. 1855 vann F., som då befann sig på studieresa uti Italien, priset i den täflan, hvilken året förut blifvit utlyst till uppförandet af den bekanta Votivkyrkan i Wien (med anledning af kejsar Frans Josefs räddning undan ett mordförsök). Denna kyrka, som är en förminskad efterbildning af den rika franska gotikens katedraler från det 14:de årh., invigdes 1879 och hade då kostat 4 millioner gulden (omkr. 7 millioner kr.). Under tiden byggde F. bl. a. Nationalbanken (1856--60) i Wien, i romansk stil. Han fortsatte att odla de medeltida byggnadsformerna, särskildt de gotiska, till början af 1860-talet, från hvilken tid han företrädesvis egnat sig åt renaissancestilen. Bland öfriga offentliga byggnader i Wien, hvilka F. utfört, må vidare nämnas det österrikiska Konstindustri-museet och det nya Universitetet (påbörjadt 1873). Det sistnämnda är det nya Wiens omfångsrikaste byggnadsverk, utfördt i högrenaissance af blandad italiensk och fransk art, med tillsatser af moderna arkitekturmotiv. Palatset innesluter bl. a. 46 auditorier, som på en gång kunna rymma 6,000 åhörare, ett bibliotek, beräknadt för 200,000 band samt med sittplatser för 400 studerande, och, såsom medelpunkt för det hela, en genom tre våningar gående arkadgård. 1859 utgaf F., i förening med Eitelberger, en broschyr, Das bürgerliche wohnhaus und das wiener zinshaus, som utgör ett vigtigt inlägg i bostadsfrågan. F. hör till de förnämsta byggnadskonstnärerna under det 19:de århundradets senare hälft. C. R. N.