Final

Final (af Lat. finis, slut), som har afseende på eller bildar slutet af något. Musikt., slutstycket i en större instrumentalkomposition eller en opera-akt. I den äldre Haydnska sonaten och symfonien är finalen oftast ett lätt, gladt och lifligt tonstycke, som har till uppgift att liksom skämta bort de allvarsammare känslorörelser, som de föregående satserna kunnat väcka. Hos Mozart och ännu mer hos Beethoven får F. småningom till mål att i högsta grad stegra den föregående stämningen (a-dursymf.) eller ock bilda afslutningen i en nästan dramatisk själsprocess (c-mollsymf.). Formen för den instrumentala finalen är oftast rondot. -- I operan består finalen vanligen af flere mångstämmiga, i hvarandra löpande satser, af olika karakter, genom hvilka handlingen utan uppehåll framrycker mot en katastrof. Den äldre opera seria egde inga dylika finaler. I opera buffa gjorde Logroscini (omkr. 1750) första ansatsen dertill, och hans försök utbildades ytterligare af Piccini ("Cecchina") och Mozart ("Figaros bröllop"). A. L.