Flensburg (D. Flensborg), kretsstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, ligger hästskoformigt omkring den innersta bukten af
Flensburgsfjorden, en 30 km. lång vik af Östersjön. 30,956 innev. (1880). Staden har fyra evangeliska och en katolsk kyrka, gymnasium, navigationsskola och flere andra läroanstalter. Industrien är ganska betydande; der finnas bl. a. brännerier, pappersbruk, oljeqvarnar, jerngjuterier, sockerbruk och flere skeppsvarf. Handeln aftog efter skilsmessan från Danmark (1864), men har nu åter uppblomstrat. Hamnen är förträfflig. -- F. var redan en betydande stad, då det 1284 af hertig Valdemar IV fick en särskild stadslag. I midten af 14:de årh. omgafs staden med murar och grafvar, hvarjämte samtidigt det fasta slottet Duborg uppfördes. I F:s hamn dog drottning Margareta, 1412. På dess kyrkogård ligga de danske officerare och soldater begrafna, hvilka stupade i slaget vid Isted (d. 25 Juli 1850). Det kolossala lejonmonumentet, som danskarna reste till minne af segern, flyttades 1864 till Berlin.