Foinix, Lat. Phoenix, Sv. Fenix. 1. I den grekiska fornsagan mytisk representant för fenicierna, särskildt med afseende på deras förhållande till grekerna. Enligt Homerus var F. Europas fader, men enligt den yngre sagan hennes broder och son till Agenor. Då han på dennes uppmaning drog omkring för att uppsöka sin bortröfvade syster, påträffade han i Afrika ett folk, åt hvilket han gaf sitt namn. Med Alfesiboia hade han sonen Adonis. -- 2. En son af Amyntor, dolopernas konung, deltagare i den kalydoniska jagten. Såsom ung ådrog han sig sin faders förbannelse och sökte med anledning deraf en fristad hos sin vän Pelevs. Han uppfostrade dennes son Achillevs och åtföljde honom sedan i det trojanska kriget. -- 3. En underbar, helig fogel hos forntidens egypter. Han afbildades lik en örn, med röda och gyllene fjädrar. Hans hemvist var, enligt Herodotos, i Arabien, hvarifrån han hvart 500:de år begaf sig till Heliopolis i Egypten för att i solgudens tempel derstädes begrafva sin fader, hvilkens döda kropp han medförde, innesluten i ett af myrrha bildadt ägg. Enligt andra sagor tillreder han, när han kommer till hög ålder (hans lifslängd uppgifves olika, från 500 till 7,006 år), ett näste, och så snart han dött, framträder en ny F. derur, eller bränner han sig sjelf på ett bål för att ur dess aska uppstå i föryngrad gestalt. Redan hos de gamle gällde han derför såsom en sinnebild af odödligheten. F. är ursprungligen sannolikt intet annat än en mytisk-allegorisk beteckning af en astronomisk tidsperiod. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Foinix
Ämne: Sagokonungar, kungar och släktingar · Mytologi och sagohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 1541 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗