Forcera, Fr. forcer (se Force), tvinga, anstränga, pådrifva, påskynda; öfverväldiga, öppna med våld, storma, spränga. -- 1. Krigsv., med våld tilltvinga sig inträde i fiendens ställning, öfvergång öfver ett vattendrag, genomgång genom ett pass o. s. v. -- 2. Sjöv., forcera med segel, föra så mycket segel som ett fartyg kan tåla utan risk för rundhult eller tackling; med forsa ("forcerade") segel, med så många segel tillsatta som omständigheterna tillåta ett fartyg föra. Se Pressa. 1. C. O. N. 2. O. E. G. N,
1. Forchhammer, Johan Georg, dansk vetenskapsman, grundläggare af Danmarks geologi, föddes i Husum i Slesvig d. 26 Juli 1794. 1823 blef han lektor i kemi och mineralogi vid Köpenhamns universitet, 1829 lärare i samma ämnen vid Polyteknikum i nämnda stad och 1831 professor i kemi och mineralogi vid universitetet. 1851 blef han Örsteds efterträdare som sekreterare vid Videnskabernes selskab i Köpenhamn och som föreståndare för Polyteknikum. Död i Köpenhamn d. 14 Dec. 1865. F. författade ett stort antal geologiska, mineralogiska och kemiska skrifter. De förstnämnda afhandla hufvudsakligen Danmarks, Färöarnas och Bornholms geologiska förhållanden. Mycket berömda äro hans undersökningar rörande hafsvattnets sammansättning m. m. på olika delar af jordklotet. Bland hans arbeten må särskildt nämnas: Om Färöernes geognostiske beskaffenhed (1824), Danmarks geognostiske forhold (1835), Om de bornholmske kulformationer (1838), Ueber die bestandtheile des meerwassers, seine strömungen und deren einfluss auf das klima der küsten von Nord-Europa (1846) samt Om midlerne til at bestemme mängden af de organiske bestanddele i vandet (1850).
2. Forchhammer, Paul Wilhelm, tysk filolog och fornforskare, den föregåendes broder, född i Husum i Slesvig 1803, blef 1828 docent och 1838 professor i filologi och arkeologi vid universitetet i Kiel. 1868--70 var han medlem af den preussiska landtdagen och 1871--73 af den tyska riksdagen. De vigtigaste af F:s skrifter äro: Die athener und Sokrates (1837), Topographie von Athen (1841), De Aristotelis arte poetica ex Platone illustranda (1847), Die cyklopischen mauern (s. å.) och Einleitung in das verständniss der mythen und mythensprache Griechenlands (1875).