Fotométer (af Grek. fos, ljus, och metrein, mäta), fys., apparat, hvarmed olika ljuskällors styrka jämföres. De vanligaste fotometrarna grunda sig derpå att belysningen står i omvändt förhållande till qvadraten på afståndet mellan det belysta föremålet och ljuskällan, så att om denna flyttas på ett 2, 3 o. s. v. gånger större afstånd från ett föremål, blir detta 4, 9 o. s. v. gånger svagare belyst. Deraf följer att, om ett föremål lika starkt belyses af två på olika afstånd stående ljuskällor, förhåller sig den enas ljusstyrka till den andras såsom qvadraterna på afstånden till det belysta föremålet. De förnämsta bland dessa fotometrar äro följande: Bunsens, bestående af en skärm af papper, å hvilken en fläck af stearin eller olja är anbragt. De ljuskällor, som skola jämföras, ställas på hvar sin sida om skärmen och på så afpassade afstånd från densamma, att fläcken synes lika starkt belyst som den öfriga delen af skärmen, hvilken då är lika starkt belyst å båda sidor. -- Rumfords fotometer har följande anordning: på kort afstånd från en hvit skärm ställes en smal stång, och på andra sidan om denna placeras ljuskällorna i sådan ställning och på sådant afstånd, att två skuggor af stången uppkomma på skärmen, och att dessa skuggor synas lika mörka. -- Ritchies fotometer utgöres af en låda, i hvilken två motstående sidoväggar äro borttagna, och midt på hvilkens lock en öppning är anbragt. I denna låda ställas två plana speglar eller hvita pappersskifvor i 45° lutning mot locket och med de sammanstötande kanterna midt under öppningen i locket. Ljuskällorna uppställas så, att de belysa hvar sin af de två speglarna, och flyttas på sådana afstånd, att speglarna synas lika starkt belysta, då de betraktas genom ett rör, som sättes öfver öppningen i lådans lock. -- Wheatstones fotometer: en liten, blank stålkula kan medelst en vef och lämpliga utvexlingar sättas i sådan rörelse, att den beskrifver en figur i form af en ögla. Reflekteras en ljusstråle mot kulan, och är dennas rörelse dervid nog hastig, ser åskådaren en lysande ögla, och om apparaten sättes mellan två ljuskällor, synas två dylika öglor bredvid hvarandra. Ljuskällornas afstånd afpassas så, att dessa båda öglor synas lika ljusstarka. -- Doves fotometer: om en mikroskopisk fotografi betraktas genom ett mikroskop och dervid belyses underifrån, synes bilden positiv, då den deremot synes negativ, om belysningen kommer uppifrån (ang. betydelsen af positiv och negativ bild se Fotografi). De ljuskällor, som jämföras, anbringas så, att de belysa fotografien från hvar sin sida, hvarefter den ena flyttas, tills bilden öfvergår från positiv till negativ eller tvärt om, hvilken öfvergång kan iakttagas med stor skärpa.
Bland fotometrar, som äro grundade på andra principer än de nu omnämnda, må anföras Steinheils astrometer, som nyttjas vid jämförelsen af två stjernors ljusstyrka. Genom en kikare, som är inställd för tydligt seende, synes en stjerna alltid som en enda lysande punkt; men rubbas kikarens okular ur sitt läge, blir stjernans bild en cirkelrund skifva, större och ljus-svagare, ju mer okularet aflägsnas från sitt rätta läge. Medelst på lämpligt sätt anbragta speglande glasprismor införes ljuset från två stjernor i en kikare med tudeladt okular, och genom uppmätning af de förflyttningar af okularhalfvorna, som erfordras för att de cirkelformiga stjernbilderna skola synas lika ljusa, kan stjernornas inbördes ljusstyrka bestämmas. Zöllner jämför stjernornas ljus med ljuset från en lampa, hvilkens styrka kan modereras medelst en polarisations-apparat. -- Arago, J. Babinet och H. Wild hafva äfven konstruerat fotometrar med begagnande af polarisations-apparater.
Vid alla fotometriska undersökningar fordras, för erhållande af tillförlitliga resultat, att de båda ljuskällorna äro lika färgade, emedan ögat är olika känsligt för olika färger. Vid polarisations-fotometrar vinnes detta mål derigenom att samma färger ur de båda ljuskällornas spektra jämföras med hvarandra. K. L.