Fraticeller (Ital. fraticelli, småmunkar), ett religiöst parti i Medeltiden, hvilket ledde sitt ursprung från spiritualerna, den strängaste fraktionen inom franciskanorden. Påfven Celestinus IV hade 1241 tillåtit spiritualerna att bilda en egen förening, celestin-eremiterna. Denna förening upplöstes af Bonifacius VIII 1302, hvarefter medlemmarna, under namnet fraticeller, uppträdde mot kyrkan, hennes kult och hierarki. De sammansmälte sedermera till en del med begharderna. Påfven Johan XXII öfverlemnade dem åt inqvisitionen, och 1312--52 brändes de hoptals. Sedan denna tid omtalas de ej.
Nordisk familjebok · första upplagan
Fraticeller
Ämne: Kloster och klosterliv · Ordnar, kloster och dekorationer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 282–283 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗