Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Fredsdomare

Ämne: Straffrätt: brott, straff och straffprocess · Rätt, straff och rättsväsen

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 333–334 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Fredsdomare (Eng. justice of the peace; Fr. juge de paix). I England bildar fredsdomaren medelpunkten i de till sjelfstyrelsen (self government) hörande inrättningarna och är utrustad med en högst omfattande myndighet. Han är representant för konungen såsom upprätthållare af allmän frid och säkerhet (custos pacis). I denna egenskap utöfvar fredsdomaren en vidsträckt polisuppsigt. Så eger han häkta för brott misstänkta personer, fordra borgen af dem, af hvilka fridsbrott kan befaras, verkställa förberedande undersökning i gröfre brottmål och ådöma straff för vanliga polisförseelser. Dessutom tillkommer det honom att öfvervaka, att lag och ordning iakttagas å en mängd till näringar och förvaltning hörande områden. Sålunda utöfvar han uppsigt öfver fabriker och yrken, jägt och fiske, allmänna vägar och transportväsende, fattigvård och lösdrifveri, skatteuppbörd m. m. Hans åtgärder framträda dels såsom tillämpning af gifna straffbud (convictions), dels ock såsom sjelfständiga anordningar till främjande af det allmänna bästa (ordres). I det hela har hans verksamhet den yttre formen af en rättskipning (jurisdiction). Den egentliga civila rättskipningen -- afgörande af tvister om mitt och ditt -- faller deremot icke inom hans behörighetsområde. -- De nu nämnda ärendena handlägger fredsdomaren ensam eller tillsammans med en

ämbetsbroder (petty session). Men dessutom sammanträda dels fredsdomarena inom ett mindre distrikt till special session, dels fredsdomarena inom ett grefskap eller större distrikt till general session. Vid de förra sammanträdena tillsättas kommunala tjenstemän, meddelas rättigheter att utöfva näring m. m.; vid de senare handläggas åtskilliga vigtigare, för kretsen gemensamma förvaltningsärenden, upptagas besvär öfver fredsdomares beslut och åtgärder samt dömes, med användande af jury, öfver brott, med undantag af de allra gröfsta. -- Fredsdomareämbetet är i England gammalt. Det har varit en bestående institution från 1360, då de funktioner, som dittills utöfvats af kungliga prefekter, öfvertogos af jordegarna. Det är fortfarande ett icke aflönadt hedersämbete, hvilket i allmänhet eftersträfvas af orternas rikaste och mest ansedde män, såsom ett trappsteg till den politiska banan. Dock har man i de största städerna funnit nödigt att gifva fredsdomaren aflöning. -- Fredsdomarena utnämnas för lifstid af konungen. De ega till biträde åtskilliga underordnade tjenstemän, hvilka åtnjuta ersättning genom sportler.

En väsentligt annan ställning intaga fredsdomarena i Frankrike. Äfven der utöfva de en viss polisverksamhet, men af mycket underordnad natur. Deras egentliga uppgift är att besörja rättskipningen i mindre saker, såväl tvistemål som brottmål. I tvistemål döma de i regeln såsom första och sista instans, när sakens värde icke öfverstiger 100 frcs (omkr. 71 kr.), och såsom första instans, när värdet icke går öfver 200 frcs; i brottmål utgör 5 dagars fängelse eller 15 frcs böter det högsta straff de kunna ådöma. Vid sidan af denna rättskipande verksamhet tillhör det fredsdomaren att söka medla mellan tvistande parter, innan saken drages inför rätta (se Förlikningsdomstolar). De franske fredsdomarena intaga ingalunda samma upphöjda ställning i samhället som de engelske; befattningen är aflönad och beklädes ofta af underordnade tjenstemän, som lemnat sin förra befattning. De nämnas af republikens president och kunna af honom afskedas. -- I de land, hvilka bildat sin lagstiftning efter den franska, såsom Belgien och Italien, har fredsdomare-inrättningen blifvit införd, ehuru i mer eller mindre ändrad form. I Tyskland motsvaras fredsdomarena af "die amtsrichter", ehuru dessas ställning i flere hänseenden är en annan. I. Afz.