Gall

Gall, Franz Joseph, tysk läkare, frenologiens grundläggare, föddes d. 9 Mars 1758 i byn Tiefenbrunn i amtet Pforzheim (Baden). Sedan G. 1781--85 idkat medicinska studier i Wien och der 1785 erhållit doktorsdiplom, började han praktisera såsom läkare. Men mer än åt praktiken egnade han sig åt anatomiska och fysiologiska forskningar, i synnerhet rörande hjernan och hennes funktioner. Redan såsom barn hade G. tyckt sig finna, att olika förmögenheter och böjelser hos menniskan på olika sätt gåfve sig tillkänna i hufvudskålsbildningen. Genom fortsatta iakttagelser och jämförelser kom han till den öfvertygelsen icke blott att anlag och förmögenheter berodde på hjernans funktioner, utan äfven att dessa aftecknade sig uti hjernans yttre former. 1776 började han hålla föreläsningar öfver sina upptäckter. Mot de anklagelser för materialism, fatalism och förnekande af handlingarnas frihet och ansvar, hvilka han förutsåg skulle blifva en följd af hans påståenden, sökte han värja sig genom en, under formen af ett förtroligt bref till en vän, i Wielands tidskrift "Deutscher Mercur" (1798) införd afhandling. Men presterna funno hans lärosatser farliga för religionen och förmådde regeringen att 1802 förbjuda honom att fortsätta sina föreläsningar. I sällskap med sin trogne medarbetare Spurzheim lemnade G. 1802 Wien, hvarefter de under stort bifall förkunnade frenologiens grundsatser i flere land, Preussen, Sachsen, Sverige, Holland, Bajern och Schweiz. 1807 bosatte G. sig i Paris och blef 1809 naturaliserad såsom fransk medborgare. I Paris började han snart en föreläsningskurs, som hänförde många lärde. Han utvecklade närmare sina åsigter i en "mémoire", som 1808 inlemnades till Franska Institutet: "Recherches sur le système nerveux en général et sur celui du cerveau en particulier", och som han derefter publicerade, med upptagande af Spurzheim som medförfattare. 1810--19 utgaf G. sitt förnämsta arbete Anatomie et physiologie du système nerveux en general et du cerveau en particulier (1822 utkom en "mindre" upplaga af detta arbete, med nya tillägg, innehållande försvar för läran). G. afled d. 22 Aug. 1828 i Montrouge, nära Paris. Han begrofs på kyrkogården Père-Lachaise i Paris, der ett monument sedan upprestes öfver honom. Enligt hans egen föreskrift preparerades hans hufvud och införlifvades med hans till regeringen skänkta samling, men ett gipshufvud fogades till hans kropp i likkistan. F. B.