Gerss, Jakob Vilhelm, arkitekt, född i Stockholm 1784, egnade sig åt den militära banan och ingick vid flottans mekaniska stat, der han tämligen ung befordrades till kapten. Dessförinnan hade han genomgått konstakademien och särskildt studerat arkitektur under Desprez och Sundvall. I början af 1813 antogs G. till biträde åt akademiens åldrige sekreterare, professor Tempelman, och utnämndes 1817 till hans efterträdare. Han hade redan då gjort sig bemärkt, mindre som praktisk arkitekt än såsom skicklig tecknare af interiörer, särdeles af kyrkor och äldre kyrkoruiner, laverade i sepia eller färger, och han fortfor att flitigt uppvisa sådana vid akademiens utställningar. Äfven såsom konstkritiker i akademisk anda uppträdde han med häftet Anti Hammarspikiana (1815), en motskrift mot Hammarskölds granskning af konstutställningen 1815, tämligen bitter i tonen, äfven mot det då nyss bildade oppositionspartiet inom akademien. Med anledning af utställningen 1822 och de skarpa kritiker, för hvilka en del akademister blifvit utsatta inom pressen, utgaf han Försök till ledning vid konstarbetens bedömande (1822), i hvilket arbete han i synnerhet tager Hasselgren i försvar. I egenskap af sekreterare utgaf han för öfrigt utställningskatalogerna fr. o. m. 1818 t. o. m. 1843. 1837 befordrades G. till major-mekanikus; han var dessutom till sin död arkitekt vid öfverintendentsämbetet, men hans praktiska verksamhet i detta afseende var ganska obetydlig. För öfrigt hade han ej alldeles godt vitsord om sig för ordningssinne och påpasslighet, ej häller för sjelfständighet och kraft. Han afled i Sept. 1844. -rn.
Nordisk familjebok · första upplagan
Gerss
Ämne: Svenska och nordiska arkitekter · Arkitekter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1121 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗