Gibson

Gibson [gibsön], John. engelsk bildhuggare, f. 1790, d. i Rom 1866, i sitt fack Englands mest betydande konstnär under 1800-talet, var son af fattiga föräldrar, och hans tidigt röjda anlag blefvo i början utan allt understöd och uppmuntran. I Liverpool väckte kopparstick och träsnitt i boklådsfönstren först hans formsinne, och han kopierade hemma hvad han sålunda sett ute på gatorna. Fadern satte honom då i lära hos en träsnidare. Derefter upptogs han som lärjunge af en konstvän och bildhuggare, Francis, hos hvilken han lärde känna Roscoe, som icke litet bidrog till högre utbildning al hans konstsinne och slutligen skaffade honom nödiga medel att resa till Rom. Der mottogs G. 1817 af Canova, i hvars atelier han sedan arbetade till dennes död, 1822. Det var äfven Canova, som skaffade honom den första större beställningen, Mars och Cupido, som eges af hertigen af Devonshire. Efter Canovas död arbetade G. en tid i Thorvaldsens atelier, och dennes inflytande hade han väl att tacka derför att han kom ifrån sin första vekliga, något söta riktning och i stället slöt sig närmare till antiken. Egendomligt för de flesta af hans konstskapelser blef dock det drag af affekteradt behag och genreartad uppfattning, som hade sin grund i hans engelska natur. G. lefde i Rom till 1844 och vände tillbaka dit under sina sista år för att der sluta sina dagar. Flertalet al hans verk, hvilkas ämnen voro hemtade ur den grekiska myten, är att räkna till genreskulpturen : Amor och fjäriln; Amor förklädd till herde; Psyche buren af zefirerna; Nymf, som binder sina sandaler; Hylas med nymferna; Flora, som strör blommor, o. s. v. Af större monumentalverk må nämnas en marmorstod af drottning Victoria, i Buckingham Palace i London, samt ministern Huskissons bildstod i Liverpool. C. R. N.