Giesebrecht [gise-]. 1. Ludwig G., tysk skald, filosof och historieskrifvare, f. 1792 i Mecklenburg-Strelitz, d. 1873, var i femtio år lärare vid gymnasiet i Stettin och 1848 medlem af nationalförsamlingen i Frankfurt. Hans Wendische geschichten aus dem jahren 780--1182 (1841--43) utgöra den vigtigaste källan för historien om nordöstra Tysklands omvändelse till kristendomen. 1860--65 utgaf G. tidskriften "Damaris", hvari han offentliggjorde flere spirituella uppsatser i religionsfilosofi, historia, literatur och konst. Ett häfte Gedichte utkom 1836 (ny uppl. 1867). -- 2. Friedrich Wilhelm Benjamin von G., den förres brorson, tysk historiker, f. 1814 i Berlin, blef 1857 professor i historia i Königsberg och erhöll 1862 samma befattning i München. 1865 upphöjdes han i adligt stånd. Hans förnämsta arbete är Geschichle der deutschen kaiserzeit (1855; 5:te b:s 1:sta afd. utkom 1880), hvaraf särskildt det första bandet (1855) rönte allmänt bifall på grund af en patriotisk hänförelse, en glänsande stil och grundliga forskningar. 1874 öfvertog G. redaktionen af "Europäische staatengeschichte", hvars utgifvande börjats af Heeren och Ukert. Bland hans öfriga arbeten må nämnas en öfversättning af Gregorius' af Tours frankiska historia "Geschichte der franken".
Nordisk familjebok · första upplagan
Giesebrecht
Ämne: Tyska historiker och historieskrivare · Tyska historiker, lärde och språkforskare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1166–1167 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗