Glaize [gläs]. Auguste Barthelemy G., fransk historiemålare, f. 1813, lärjunge till bröderna Devèria, sysselsatte sig i början med mytologiska ämnen, såsom Venus och nakna nymfer. Derefter försökte han de mest olikartade uppgifter, men alltid med det syftet att förena pittoresk verkan med något innehåll af slående beskaffenhet. Så målade han 1844 S. Elisabet, afvisad såsom tiggerska från de rikes dörr, och 1852 en grupp af vilda, halfnakna Galliska qvinnor, värjande sig för romarnas våld. Sedan vände sig G. företrädesvis till ämnen, i hvilka en abstrakt tanke eller en erfarenhet ur det moderna lifvet förkroppsligas i bild. Dit höra Le pilori (1855), der idéens martyrer paradera på en rad skampålar, Ce qu'on voit à vingt ans (s. å.), likaledes allegoriskt uppfattad, samt en ännu mera abstrakt skildring, La pourvoyeuse misère (eländet, som drifver blomstrande ungmor i armarna på lasten, 1861). På denna väg har han sedan fortgått, då och då omvexlande med ett och annat bibliskt ämne, såsom Johannes döparens död (1868 och 1873), Äktenskapsbryterskan inför Kristus (1875) m. fl. -- G. är en ansedd och berömd målare, som ibland genom sin förträffliga karakteristik lyckas väl äfven med en symboliserande bild, såsom den i
1874 års salong utställda kyrkobilden Cendres (Den vigda askan), ett andaktsstycke med 27 ypperligt individualiserade gestalter, hvar och en för sig uttryckande en olika skiftning af den religiösa känslans inverkan på menniskan. -- 2. Pierre Paul Léon G., fransk historiemålare, den förres son, f. 1842, ådagalade tidigt sin lust för måleri och åtnjöt undervisning af sin fader och af Gérome. Han framträdde första gången 1859 i salongen med Delilas förräderi. 1861 utställde han Simson fångas af filistéerna och 1864 Simson brytande sina bojor, alla behandlande det gammaltestamentliga ämnet ej utan skicklighet, men med öfverdrifven naturalistisk kraft. År 1875 inköptes för galleriet i Luxembourg en gräslig bild af honom, Sammansvärjning i Roms första tid. Sedan dess har G. gjort sig känd mest som porträttmålare. C. R. N.