Grad (af Lat. gradus, steg). 1. Fys., en indelning, som nyttjas vid åtskilliga fysikaliska instrument såsom termometrar, en del areometrar m. fl. -- 2. Matem. Se Eqvation. Vinklar mätas i grader, på sådant sätt att en rät vinkel delas i 90 lika stora delar, af hvilka hvar och en utgör en grad. 1 grad (1°) indelas i 60 minuter och 1 minut (1') i 60 sekunder (60"). Uppmätningen af vinklar sker med tillhjelp af en gradskifva. -- 3. Geod. En parallel-grad är 1/360 af en parallel-cirkel på jordytan, hvaraf följer, att parallel-gradens längd ej är densamma öfverallt, utan vexlar, så att den är störst (111,307 m.) vid eqvatorn och minskas, ju mer man närmar sig polerna, i hvilkas omedelbara omgifning den är nära noll. -- Om man bortser från jordens afplattning, d. v. s. antager, att jorden är ett klot och meridianerna således cirklar, så kan man definiera meridian-graden såsom 1/360 af en meridian. Under den gjorda förutsättningen är meridiangraden lika lång öfverallt och = en grad på eqvatorn. Ehuru detta kommer sanningen ganska nära, är det likväl, på grund af jordens ellipsoidiska form, icke strängt riktigt. På följande sätt kommer man till en mera exakt uppfattning. Om man till en meridian-ellips drager två normaler, som bilda 1° vinkel med hvarandra, så säges den båge af ellipsen, som ligger mellan dessa normaler, utgöra en meridiangrad. Emedan meridianens krökning är störst vid eqvatorn och minst vid polerna, måste meridiangradens längd tvärtom vara minst vid eqvatorn och störst vid polerna. -- 4. Gramm. Se Adjektiv och Komparation. -- 5. Hvarje steg på den militära rangordningens skala. -- 6. Lärdomsvärdighet, som efter vissa profs afläggande erhålles vid en fakultet. De lärdomsgrader, som universiteten i Upsala och Lund enligt 1876 års statut ega utdela, äro inom filosofiska, medicinska och juridiska fakulteterna kandidat-, licentiat- och doktorsgrad samt inom teologiska fakulteten kandidat- och licentiat-grad. Karolinska institutet i Stockholm utdelar medicinsk kandidat-, licentiat- och doktorsgrad. -- Med uttrycket "taga graden" förstås i dagligt tal att aflägga lärdomsprof för den filosofiska doktorsgraden. 3. A. L-n.
Nordisk familjebok · första upplagan
Grad
Ämne: Instrument och mätinstrument · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1425 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗