Greuze [grös], Jean Baptiste, fransk genremålare, f. 1725, d. 1805 i Paris, åtnjöt först undervisning af en målare Gromdon i Lyon, hvilken han äfven följde till Paris. Der arbetade G. flitigt på konstakademien, men utbildade sig för öfrigt på egen hand. Hans första tafla, Familjefader, som föreläser bibeln för sina barn, föreföll så förträfflig, att man ansåg honom icke kunna vara upphofsman till den; men nya arbeten, som voro ännu bättre, skingrade snart dessa ovärdiga misstankar. 1755 reste G. till Italien och utställde 1757 endast italienska studier. Denna resa tycktes mera hafva förvirrat hans originalitet än befordrat den, och det dröjde länge, innan han återfann sig sjelf. Ej häller hjelptes detta förhållande, då han, för att vinna medlemskap i konstakademien, företog sig att måla ett historiskt stycke, Severus och hans son Caracalla, hvilket misslyckades. Han vann inträde såsom genremålare, och hans bästa arbeten äro äfven genrebilder, till hvilka han tog ämnen ur det enskilda borgerliga lifvet, praktiskt tillämpande i måleriet de grundsatser för dramat, som hans tillgifne vän Diderot sökt införa på teatern. Den melodramatiska känsla, som är förherskande i dessa kompositioner, bidrog till deras framgång lika mycket som, ja mera än G:s verkliga talang. Han målade dessutom en mängd vackra porträtt och äfven qvinnohufvud, med ett stundom öfverdrifvet uttryck, men alltid fulla af lif och behag. Till hans bästa verk höra La malediction paternelle, Le fils puni och La cruche cassée, en af de i Louvre ifrigast kopierade taflorna. C. R. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Greuze
Ämne: Konstnärer och konstakademiens elever · Målare och konstnärer (biografier)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1561 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗