Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Gross-Beeren

Ämne: Slagfält och slagorter · Bayern, slagfält och franska orter

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 34–35 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Gross-Beeren, by i preussiska provinsen Brandenburg, 17 km. s. om Berlin, bekant genom det slag, som der utkämpades d. 23 Aug. 1813 mellan fransmännen och de allierade. Vid stilleståndets slut, d. 17 Aug., befallde Napoleon I, som stod med sina hufvudkrafter i Sachsen och Schlesien, marskalk Oudinot att med 4:de armékåren (Bertrand), 7:de kåren (Reynier, sachsare), 12:te kåren (Oudinot) och kavallerikåren Arrighi framrycka och besätta Berlin. Oudinot uppbröt från Baruth (52 km. s. om Berlin) d. 19 s. m. och marscherade öfver Trebbin mot Berlin. Norra tyska armén under svenske kronprinsen Karl Johan, hvars första mål var Berlins skyddande, sammandrogs mellan Potsdam och Saarmund, men intog den 22 ställning n. och n. v. om G., med ryska och svenska kårerna på högra flygeln mellan Jütergotz och Ruhlsdorf, med 3:dje preussiska kåren (Bülow) vid Heinersdorf (n. om G.) och med 4:de preussiska kåren (Tauenzien) vid Blankenfelde (2,300 m. ö. s. ö. om G.). Kronprinsen hade i allt 80,000 man. Fransmännen marscherade på tre kolonner genom af moras uppfyllda skogar, hade flere mindre strider att utstå den 22 och utkommo på slätten den 23. Högra kolonnen (kåren Bertrand) framryckte öfver Jühnsdorf mot Blankenfelde, mötte kåren Tauenzien, hade en lätt strid att utstå och gick tillbaka till Jühnsdorf, följd af Tauenzien. Mellersta kolonnen (kåren Reynier) besatte den 500 m. framom skogsbrynet belägna byn G., som försvarades af Bülows avantgarde, och uppmarscherade vester om densamma kl. 4 e. m. Kronprinsen hade gifvit Bülow befallning att draga tillbaka sin armékår för att låta fransmännen framrycka och gifva hela armén tillfälle att falla dem i flanken och kasta dem tillbaka i sydöstlig riktning, men Bülow kunde icke låta tillfället att drabba tillsamman med fienden gå sig ur händerna, utan ryckte rakt fram mot G. Striden blef ytterst het och slutade dermed att den franska kåren, fullkomligt slagen, drog sig tillbaka samma väg den kommit. Oudinot, som med sin armékår och kavalleriet marscherade på venstra flygeln öfver Ahrensberg, var okunnig om hvad som tilldrog sig, och de af hans trupper, som mot aftonen framkommo till slagfältet, indrogos i flykten. C. O. N.