Guarana, Pasta guarana, farmak., kallas en till utseendet chokoladliknande fast sammanknådning af de krossade fröna till Paullinia sorbilis Mart. (nat. fam. Sapindaceae Juss.). Sedan urminnes tid hafva indianerna (i synnerhet Mauhés-stammen) i brasilianska provinsen Pará och i Amazon-flodens område begagnat guarana till en lifvan de och närande dryck, jämförlig med chokolad eller kaffe. Till Europa kommer guarana såsom klumpar eller massor af obestämd form, ofta småknöliga på den ljusare eller mörkare bruna ytan och inuti ofta visande småstycken af de svarta skalen på paullinia-fröna. Renad guarana säljes ofta i form af stänger, hvilka hafva en rent brun färg och ett likartadt inre. Drogen innehåller en alkaloid, som är kemiskt identisk med koffeïn, men kallades, då den först upptäcktes, guaranin. Guaranapulver är ett förträffligt lugnande medel mot neuralgier, såsom s. k. nervös hufvudvärk (migrän) o. s. v., säkerligen emedan det innehåller koffeïn (guaranin). I Brasilien nyttjas guarana i febrar, rubbningar af digestionen, bleksot o. s. v. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Guarana
Ämne: Droger och växtharts · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 160–161 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗