Had

Had, Fornnord. Höðr, Nord. mytol., var en af åsagudarna, om hvilken den yngre eddan förtäljer, att han var blind, men alltför stark, samt att gudarna nog månde önska sig icke behöfva att minnas honom. Det var nämligen H. som afsköt det olycksdigra bågskottet mot Balder (se d. o.), genom hvilkens död gudarnas och hela den närvarande verldsordningens undergång var oundviklig. Namnet H. l. Höðr betyder "kamp", "strid", och guden representerar sålunda egentligen den blinda stridslustan. I motsats till Balder, ljusets gud, står H. såsom mörkrets herskare, och ur fysisk synpunkt är myten om Balders dödande genom H. en framställning af vintermörkrets seger öfver sommarens ljus. Ehuru H:s brott var ouppsåtligt, måste likväl blodshämden utkräfvas, och han varder derför i sin ordning dödad af Våle, en son af Oden och Eind. I den nya verlden efter Ragnarök skola de försonade bröderna Balder och H. åter uppstå och fredligt sammanlefva i Odens himlaboningar. -- Hos den danske historieskrifvaren Saxo Grammaticus finnes en afvikande berättelse om Balder och H. Hother, såsom H. kallas hos Saxo, är enligt honom icke en blind gud, utan en konungason, utmärkt i flerehanda idrotter. Han älskar sin fosterfaders dotter Nanna och vinner hennes genkärlek, men Odens son, den mäktige halfguden Balder, blir äfven lidelsefullt förälskad i konungadottern. En strid uppkommer mellan Balder och H. och föres en tid med vexlande lycka; slutligen mötas de tillfälligtvis helt allena, hvarvid H. sårar Balder till döds med svärdet Miming, det enda vapen, som kunde bita på Balder. Oden fick sedan af en spåkunnig finne veta, att den rutheniske konungens dotter Rind skulle föda honom en son, hvilken vore ämnad att hämnas Balders bane. -- Enligt en nyligen, af prof. S. Bugge ("Studier över de nordiske gude- och heltesagns oprindelse") framställd åsigt är H:s blindhet, som för öfrigt endast omtalas i den yngre eddan, ett till denna myt öfverfördt drag från medeltidslegenderna om den blinde krigsknekten Longinus, som genomborrade den korsfäste Kristus' sida. Samme forskare har äfven uttalat den meningen, att Saxos skildring af Hother såsom Balders baneman medelbarligen skulle hafva sin upprinnelse från sagan om den trojanske prinsen Paris eller Alexander, som dräper Achilles. -- Äfven andra jämförelser mellan den nordiska berättelsen om Balder och H. samt främmande folkslags liknande myter hafva blifvit gjorda; så har man erinrat t. ex. om den gode Osiris, som dödas af sin broder Tyfon, om Adonismyten och flere andra, som i enskilda drag påminna om den nordiska gudasagan. Th. W.