Haðarlag kallas ett i den fornnordiska skaldepoesien förekommande versmått, som i fråga om alliteration och assonans fullkomligt öfverensstämmer med drottqvädet (se d. o.), men afviker från dess byggnad derigenom att i haðarlag hvarje versrad regelbundet utgöres endast af fem stafvelser, enligt följande schema
Prof på regelbundet haðarlag finner man t. ex. i Sturla Thordssons dikt "Hrafnsmál", der det heter i 1:sta str.:
Sóttu sóknhvattar
sveitir háleitan
geira glzmstæri
glgygs ór Finnbygðum; o. s. v.
Anledningen till namnet haðarlag är obekant; man har gissningsvis antaget versslaget vara uppkalladt antingen efter åsaguden Had (Isl. Höðr, gen. Haðar) eller efter en Had, som var konung i Hadeland. Th. W.