Halmstad, stapelstad i Hallands län, vid Nissans utlopp i Kattegatt. Största delen af staden ligger på åns högra sida och en mindre del å den venstra, båda förenade genom Östrabro. Staden, hvars hela område är 1,491 har, hade 1880 525 bebyggda tomter. Stadsjorden är satt till 13,25 mtl. Sammanlagda taxeringsvärdet uppgick 1880 till 6,219,200 kr., hvaraf 692,700 kr. för jordbruksfastighet. Staden eger större delen af laxfisket i Nissan. Dels genom eldsvådor, som härjade staden såväl i början af 1600-talet (1619) som i midten af 1800-talet, och dels genom raserande och planering af de vallar, som omgifvit staden och det gamla, nu till landshöfdingeresidens och säte för länsstyrelsen upplåtna slottet, har staden fått en regelbunden form och är nu ganska välbyggd. Den mest framstående byggnaden utom slottet är den gamla kyrkan (under den katolska tiden helgad åt S:t Nikolaus), som i nyare tid undergått en grundlig restaurering. Af offentliga byggnader märkas för öfrigt allmänna läroverkets hus, tullhuset, rådhuset, cellfängelset och länslasarettet. 1880 hade H. 8,505 innev., 1870 endast 5,738 innev. Dessas hufvudsakliga näringsfång äro handel och sjöfart. Stadens med stor kostnad anlagda hamn är 3--3,5 m. djup och besökes numera dagligen under seglationstiden af de i linien Göteborg--Köpenhamn--Lybeck gående ångfartygen. Sjelf egde staden 1880 en handelsflotta af 29 segelfartyg om 1,708 tons och 8 ångfartyg om 1,511 tons och 665 hästkrafter. Samma år inklarerade från utrikes ort 813 fartyg om 60,785 tons och utklarerade till utrikes ort 887 fartyg om 67,840 tons. Staden hade s. å. 79 handlande (med 90 biträden), hvilka erlade i bevillning för rörelsen 2,439 kr., 163 handtverkare (med 352
arbetare) samt 6 fabriker (deribland två ölbryggerier och ett gjuteri med mekanisk verkstad), med 630 arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,607,441 kr. Å stadens område ligger Slottsmöllans klädesfabrik, som 1880 tillverkade omkr. 190,000 m. kläde, och hvars tillverkningsvärde uppgick till mer än 1,3 mill. kr. Den 1 Sept. 1877 var en betydelsefull dag för H:s ekonomiska utveckling, ty då öppnades för allmän trafik den 115 km. långa linien H.--Vernamo, af H.--Jönköpings (d. v. s. H.--Nässjö) jernväg, hvartill d. 3 Jan. 1880 lades linien Vernamo-- Lindefors (46 km.); och det är snart att förvänta, att det återstående stycket Lindefors--Nässjö blifver färdigt, då H. är genom bredspårig jernväg förenadt med statens banor. I staden finnas huvudkontoret för Hallands enskilda bank (grundad 1857) samt en sparbank (sedan 1835). En af rikets fem kemiska stationer för jordbruket och näringarna är förlagd i H. Bland undervisningsanstalter må nämnas allmänna läroverket, småskoleseminarium, i hvilket äfven meddelas undervisning i qvinlig slöjd, ett högre elementarläroverk och en slöjdskola för flickor, en fortsättningsskola m. fl. Staden har ett af länslasaretten samt en kallvattenkuranstalt. Vid 1878 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till 589,555 kr. och skulder till 411,289 kr.; de debiterade utskylderna voro 4,5 kr. pr bevillningskrona för fast egendom och lika mycket för inkomst af kapital eller arbete. -- I kyrkligt afseende bildar H. jämte Öfraby och Holm ett regalt pastorat af 1:sta kl., Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. För riksdagsmannaval är staden förenad med Engelholm till en valkrets. -- H. låg ursprungligen längre upp vid Nissan, vid det nuv. Öfraby. Det omnämnes redan på 1200-talet och fick d. 31 Maj 1307 sina privilegier bekräftade af hertig Kristofer, men flyttades straxt före 1322 till Broktorp, nära Nissans utlopp, der det nu ligger. Den nya staden bar namnet H. åtminstone redan 1327. Den blef efter hand den förnämsta på vestkusten och utsågs derför ofta under Kalmar-unionens tid till mötesplats för de skandinaviska rikenas råd (t. ex. 1435, 1450, 1468, 1483 och 1512). Enligt både 1436 års unionsförslag och 1450 års traktat i H. skulle det unionella konungavalet förrättas i H.; så skedde emellertid aldrig. Staden var vid denna tid omgifven af murar; först mot slutet 1500-talet uppfördes slottet, som utvidgades och befästes ytterligare af Kristian IV i början af 1600-talet. 1645 blef H. jämte det öfriga Halland svensk egendom. -- Slaget vid H. kallas den strid, som d. 17 Aug. 1676 utkämpades mellan svenskar och danskar vid det nära H. belägna Fyllebro. Danskarna, 3,500 man under generalmajor Duncan, hade börjat belägra H., men upphäft belägringen och dragit sig tillbaka söderut vid underrättelsen att svenskarna, 6,000 à 7,000 man under Karl XI, voro i antågande. Danska hären hade just nätt och jämnt öfverskridit Tvedala-å vid Fyllebro, då den anfölls af svenskarna. Med ån i ryggen måste danskarna utskämpa en het strid, som slutade med deras fullständiga nederlag. Endast 300 man undkommo; återstoden stupade eller tillfångatogs. -- Två år senare (1678) sammanträdde den svenska riksdagen i H. K. S. V. K-r. C. O. N.