*Hammarlöf. 1,053 har. 706 innev. (1896). Annexet heter numera Vestra Vemmerlöf.
*3. Hammarskjöld, C. G., tog d. 6 Febr. 1888 afsked från statsrådsämbetet, i sammanhang med den frihandelsvänlige statsministern Themptanders afgång och bildandet af ett protektionistiskt kabinett (Bildt), samt utnämndes d. 28 Sept. s. å. till justitieråd. Han var 1889–93 ordförande i styrelsen för Stockholms högskola samt är led. af svenska kyrkans missionsstyrelse (1888), inspektor för Högre realläroverket (1889), ledamot af Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk (1891) och led. af riksdagens Första kammare (1894) för Stockholms stad. Han är led. af Vet. akad. (1885) och Landtbruksakad. (1890) samt hedersled. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1897). Upsala universitets filos. fakultet kallade honom 1893 till hedersdoktor.
4. Hammarskjöld, Karl Hilarion Agaton, historiker, den föregåendes syssling, född i Stockholm d. 13 Sept. 1848, student i Upsala 1870, filos. kandidat 1880, sedan 1885 hufvudlärare i historia, filosofi och svenska vid f. d. Beskowska skolan i Stockholm och sedan 1888 derjämte e. o. amanuens i Riksarkivet, har gjort sig känd såsom föreläsare öfver historiska ämnen och författat värdefulla historiska uppsatser i tidningar och tidskrifter, bland hvilka må nämnas de i »Hist. tidskr.» införda Bidrag till Livlands historia under Karl XI:s regering. I. Grefve Jakob Johan Hastfer (1888), II. Ätten von Mengden och Livland under svenska väldet (1889), Om Tordenskjold och svenskarne (1890–91) och Generalen Grefve Gustaf Wachtmeister, hans släkt och hans fälttåg (1893–95, 1897) samt den i »Nord. tidskr.» publicerade essayn Carl August Ehrensvärd (1893).
5. Hammarskjöld, Knut Hjalmar Leonard, universitetslärare, juridisk författare, ämbetsman, den föregåendes syssling, född d. 4 Febr. 1862 på Väderum, Tuna socken, Kalmar län, blef student i Upsala 1878, filos. kandidat 1880, juris kand. 1884, docent i allmän och speciel privaträtt 1886, vice häradshöfding 1888, e, o. professor i speciel privaträtt 1891, ledamot af Nya lagberedningen 1893 och af Lagbyrån 1895 samt konst, revisionssekreterare och t. f. chef för lagärenden s. å. Han utnämndes 1896 till revisionssekreterare. Vid jubelfesten i Upsala 1893 kreerades H. till juris hedersdoktor. Bland de särskilda uppdrag, som anförtrotts H., må nämnas, att han antogs till sekreterare i den kungl. bolagskomitén (1886–90), i 1895 års riksdags särskilda utskott för behandling af bolags- och föreningslagstiftningen och i 1895 års unionskomité (svensk sekreterare) och att han var svensk delegerad vid den internationella Pariskonferensen 1896 för artistisk och literär eganderätt. Af hans skrifter må nämnas Om fraktaftalet och dess vigtigaste rättsföljder (1886), Redogörelse för den utländska bolags- och föreningsrättens utveckling och nuvarande ståndpunkt, den svenska bolagsrättens utveckling samt de svenska föreningarne för ekonomiskt ändamål (bil. till bolagskomiténs bet., 1890), Om grufregal och grufegendom i allmänhet (1891) och Promemoria ang. frågan om särskild handelslagstiftning (bil. till Nya lagberedningens förslag till lag om köp och byte, 1895).