Hanau. 1. Fordom grefskap i Tyskland, som sedan 12:te årh. innehades af herrarna af H. och. 1429 erkändes som riksgrefskap. 1451
delades det på två linier, H.-Münzenberg och H.-Lichtenberg, hvilka utgingo 1642 och 1736, hvarefter den förra liniens besittningar tillföllo Hessen-Kassel, den senares Hessen-Darmstadt. 1785 förenades hela grefskapet med Hessen-Kassel och upphöjdes 1803 till furstendöme. 1806 blef H. med det öfriga kurfurstendömet Hessen besatt af fransmännen, hvarefter Napoleon 1810 lade största delen deraf till storhertigdömet Frankfurt. 1813 återgick det till Hessen, kom med detta 1866 till Preussen och bildar nu en del af regeringsområdet Kassel. -- 2. Stad i preussiska regeringsområdet Kassel (prov. Hessen-Nassau), fordom hufvudstad i ofvannämnda grefskap, nära Kinzigs inflöde i Main. 23,041 innev. (1880). H. består af tvänne stadsdelar: gamla staden och nya staden. Den förra är oregelbundet byggd, med smala gator; den senare, anlagd i slutet af 1500-talet af fördrifna nederländare och valloner, är byggd i form af en femhörning, med breda, raka gator och vackra öppna platser. Staden har få i arkitektoniskt hänseende märkliga byggnader. Industrien omfattar tillverkning af bijouterier, silfver- och platina-varor, läder, tobak m. m.; dessutom finnas ett stort jerngjuteri och tre mek. verkstäder. Handeln är liflig i trävaror (från Spessart), vin och spanmål. -- De i nejden funna många urnor, mynt och andra fornlemningar angifva, att staden leder sitt ursprung från en romersk koloni. Den fick stadsrättigheter 1393, men blef af någon betydenhet först sedan de ofvannämnda nederländarna och vallonerna slagit sig ned der. I trettioåriga kriget intogs staden af svenskarna 1631 och belägrades 1636 af de kejserlige, men undsattes af en svensk kår under landtgrefven Vilhelm V af Kassel. Vid H. utkämpade Napoleon I sin sista drabbning i Tyskland. Sedan bajrarna efter Napoleons nederlag vid Leipzig affallit från honom, inträffade den bajerske generalen Wrede d. 29 Okt. 1813 med 30,000 bajrare och österrikare vid H. för att stänga vägen för Napoleon och hans i återtåg stadda här. Den 30 s. m. anföll Napoleon Wrede med omkr. 36,000 man och kastade honom tillbaka efter en häftig strid, i hvilken kavalleriet tog verksam del. Följande dag sökte Wrede fåfängt afskära fransmännens arrièrgarde.