Härad (Isl. herað, Fornsv. hæraþ, D. och N. herred), mindre folk- och landområden, hvilkas hufvudsyfte ursprungligen synes hafva varit af rättslig natur, nämligen upprätthållandet af allmän frid och säkerhet, men inom hvilka väl äfven under hednatiden förekom gemensam gudadyrkan (offer) vid tingen. Häradsindelningen leder sitt ursprung från forntiden och förefinnes hos nästan alla germanska folk, om ock namnet härad endast tillhör den skandinaviska norden. Hos de sydgermanska folken och särskildt hos angelsachserna kallades dessa områden hundaren, Lat. centena, Angels. hundred. I norden begagnades häradsnamnet i hela Danmark, i södra Norge och i de svenska Götalandskapen, hvaremot namnet hundare (se d. o.) var egendomligt för Svealandskapen. I dessa förekom väl äfven benämningen härad, men betecknade en socken eller mindre bygd. Benämningen hundare undanträngdes under unionstiden af ordet härad. I de norrländska landskapen infördes aldrig någon häradsindelning, och i Dalarna har endast ett härad förekommit (Folkare härad, som dock möjligen af ålder tillhört Vestmanland). Hela Dalarna kallades Dala hundare. - Den gamla häradsindelningen har väl i Sverige under tidernas lopp undergått åtskilliga ändringar och rubbningar, särskildt genom den nyare skeppslagsindelningen; men den har dock länge förmått att bibehålla sin betydelse såsom bestämmande de minsta områdena för rättsskipningsverksamheten på landsbygden, på samma gång som den egt och eger en viss betydelse för annan offentlig verksamhet. Såsom led i den judiciella indelningen har emellertid häradet nu mera undanskjutits af tingslaget, så att verkningskretsen for häradstinget ej längre är häradet, utan tingslaget, som väl oftast sammanfaller med häradet, men i flere fall antingen utgör en sammanslutning af flere härad eller endast en del af ett härad. Häradens (skepps-, bergs- och tingslagens) antal uppgick vid början af 1882 till 225, under det att tingslagens utgjorde 303. - Häradet hade också af gammalt, såsom redan nämnts, att utöfva en icke obetydlig administrativ och ekonomisk verksamhet: det utgjorde ett slags kommunalt organ. Men denna häradets gamla betydelse har småningom bortfallit, och i de nu gällande kommunallagarna af 1862 har häradskommunen icke erhållit någon särskild organisation; endast för vården af häradsallmänningarna har skogslagstiftningen (K. Förordn, d. 29 Juni 1866 § 6) stadgat för häradet en viss organisation såsom kommun. Dessa allmänningar, som skola bibehållas oförminskade, skola nämligen förvaltas af en allmänningsstyrelse, årligen utsedd af ombud, som socknevis väljas af delegarna, d. v. s. innehafvare af i mantal satt jord inom häradet. Äfven några andra mindre betydande angelägenheter hafva de häradsbor, som innehafva i mantal satt jord, att gemensamt vårda. Dessa angå allmänningsfisken, byggnad och underhåll af vissa vägar, broar, färjor, tingshus och häradshäkte o. d.; besluten fattas genom sockenombud, som sammanträda på kallelse af konungens befallningshafvande eller domhafvanden. Genom frivillig
öfverenskommelse kan häradet också göra en del angelägenheter, t. ex. byggande af bostad åt distriktsläkare, till föremål för gemensam omsorg. Häradet har också en liten inkomst af de sakören, som skola gå till treskiftes mellan konungen, häradet samt målseganden, ty af häradets lott tillfaller en tredjedel häradet sjelf, under det att de andra två tredjedelarna lika delas mellan häradshöfdingen och nämnden. Häradet är äfven i det af seendet ett led i den kommunala organisationen, att det utgör valdistrikt vid landstingsmannaval, vare sig det sammanfaller med tingslag eller utgör en del deraf; är deremot häradet deladt på flere tingslag, bilda tingslagen valkretsarna.
Det danska herredet motsvarar ännu ganska nära det svenska häradet och är föga betydande i kommunalt hänseende; det norska herredet åter är numera ett litet område, som bildar primärkommunen och, enligt regeln, sammanfaller med prestgället.
I Finland är häradet (F. hihlakunta) ett från den judiciella indelningen oafhängigt förvaltningsdistrikt, som väl undantagsvis sammanfaller med den större kretsen för rättsskipningens verksamhet, domsagan, men deremot alltid är vidsträcktare än domsagans underafdelning, tingslaget, hvilket utgör enheten i den judiciella indelningen. Häradenas antal äro 51; tingslagens deremot 215. Några gemensamma ekonomiska eller politiska angelägenheter hafva häradsboarna sig icke anförtrodt att vårda, utan alla sådana äro fördelade mellan kommunen, tingslaget och domsagan. K. H. B. A. Nmn.