Häradsskrifvare

Häradsskrifvare, förv., kallas den landsstatstjensteman, en i hvarje fögderi, hvilken det åligger att föra jordebok, uppbördsbok, upprätta taxerings- och andra uppbördslängder, utfärda debetsedlar och verkställa annat för fögderiförvaltningen nödigt skrifveri, hvartill äfven hör att uppgöra längder för riksdagsmans- och prestval. Häradsskrifvaren åligger vidare att handhafva skattläggningsgöromålen, förrätta mantalsskrifningarna, biträda vid bevillningstaxeringen och såsom kronofogdens kontrollant öfvervara uppbördsstämmorna. I 1594 års kammarordn. benämnes denne tjensteman "fougdeskrifvare" och i 1613 års instr. för Räknekammaren "häredtzskrifvere". Han var redan då ställd vid sidan af kronofogden i egenskap af uppbördskontrollant. 1689 utfärdades för honom särskild instruktion, som först d. 10 Nov. 1855 ersattes af en ny, den nu gällande. Häradsskrifvarens inkomster äro, efter 1880 års reglering, lön 2,000 kr., ålderstillägg 500 kr. (efter 5 år, och efter 10 års tjenst ytterligare 500 kr.), tjenstgöringspenningar 500 kr. med tillägg af 75 kr. för hvarje börjadt 5,000-tal af folkmängden inom fögderiet, dock så att tillägget ej får understiga 300 kr. pr år. Dessutom åtnjuter han provision å sådana uppbördsmedel, hvilka icke äro kronans, samt debetsedellösen och åklagareandelen i sakören. Kbg.