Häring

Häring, Georg Wilhelm Heinrich (psevdonym: Wilibald Alexis), tysk romanförfattare, f. i Breslau 1798, d. i Arnstadt (Thüringen) 1871, var en tid kammarrättsreferendarie i Berlin och förde derefter ett högst ombytligt lif såsom tidningsredaktör, egendomsmäklare, bokhandlare, grundläggare af ett sjöbad (Häringsdorf) m. m., alltunder det han utöfvade ett omfattande skriftställareskap. Hans förstlingsarbete var ett idylliskt epos: Die treibjagd (1820). Hans i Walter Scotts maner och, såsom det på titelbladet angafs, efter honom bearbetade roman Walladmor (1823) öfversattes på en mängd språk, men var ursprungligen ej afsedd att mystifiera. Äfven romanen: Schloss Avalon (1827) utgafs under W. Scotts namn och ansågs af allmänheten vara ett verk af denne. Utom en mängd noveller i Tiecks maner, Gesammelte novellen (1830 - 31) och Neue novellen (1836), skref H. på 1830-talet flere lifliga reseskildringar, såsom Herbstreise durch Skandinavien (1828), och började med Cabanis (1832) raden af sina preussisk-historiska romaner, hans bästa arbeten, bland hvilka för öfrigt märkas Der Roland von Berlin (1840), Der falsche Woldemar (1842; "Den falske Woldemar", 1843) och Die hosen des herrn von Bredow (1846-48). I romanerna Das haus Düsterweg (1835) och Zwölf nächte (1838) gaf han uttryck åt de känslor, som genomströmmade det "unga Tyskland". Tillsammans med J. E. Hitzig utgaf han "Der neue Pitaval" (1842 -63), för hvilken han författade en mängd kriminalberättelser, af hvilka åtskilliga finnas öfversatta på svenska. H:s Sämmtliche werke (20 bd) utgåfvos 1874.