Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Heland

Ämne: Tecknare och illustratörer · Målare och konstnärer (biografier)

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 940–941 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Heland, Martin Rudolf, gravör, föddes i Björkviks socken i Södermanland 1765 (1766) och kom tidigt i lära hos kopparstickaren J. Fr. Martin. Efter J. Gillbergs död (1793) uppdrogs åt H. att fortsätta "Gustaf III:s medaljhistoria", det stora, aldrig fulländade praktverket, som mot slutet af 1790-talet alldeles råkade i stockning. I likhet med sin lärare sysslade han för öfrigt under detta årtionde med utförandet af utsigter, dels en följd sådana från Forsmark, efter teckningar af El. Martin, dels ett par öfver Sturehof, hvilka han sjelf tecknat. I hans konstnärsskap märkes äfven inflytande af Masreliez, med hvilken han kom i beröring till följd af sysselsättningen med "medaljhistorien". Jämväl som gravör af några planscher till det af Fredenheim utgifna verket öfver k. museets skulpturer hade han tillfälle att utbilda sin smak och sin hand under antikens omedelbara inflytande. Han deltog dessutom i graverandet af planscherna till Skjöldebrands "Voyage pittoresque au Cap Nord" (1801--02). H. blef ledamot af målareakademien och erhöll 1802 ett resestipendium, som satte honom i stånd att några år uppehålla sig i Paris, dels för studier i teckning och aqvatintagravyr, den då modernaste arten inom kopparstickskonsten, dels för att öfvervaka utförandet af gravyrerna till "Écrits de Gustave III", hvilka stuckos af franske mästare, efter teckningar af Limnell. Efter sin återkomst (1806) sysselsattes han hufvudsakligen med gravyrerna till den svenska upplagan af nyss nämnda skrifter, hvilka gravyrer äro utförda efter teckningar af Hjelm och Swedman. Äfven ett och annat landskap lemnade under de närmaste åren H:s atelier. Han föll dock tämligen snart (omkr. 1809) i djupt svårmod, som slutligen urartade till fullständig sinnesrubbning och derigenom för alltid afbröt hans konstnärsbana. Han afled i Stockholm d. 27 Mars 1814. -- H:s arbeten äro ganska talrika och dels utförda i ren streckgravyr, dels i "maniére pointillée" (punkteringsmanér) samt i aqvatinta. Såsom aqvatintagravör är han jämte J. Fr. Martin Sveriges förnämste, och särskildt i figurgravyr och figurteckning är han dennes öfverman. Han behandlar aqvatintan med stor mjukhet och finhet samt förstår lyckligt att mildra dess enformighet och tyngd. Bland H:s efter egna teckningar utförda blad må nämnas: Ph. Lailson (konstberidare), fru Casagli (dansös), båda i hel figur, flere karikatyrer, utsigter af Slottsbacken och Kungsträdgården (1801), Utsigt af kappkörningsbanan på Brunsviken (ett intressant genreblad) o. s. v. Bland hans öfriga arbeten kunna, utom de ofvan omtalade, nämnas Caffe-beslaget (efter Nordqvist), Eldsvådan på Riddarholmen 1802 (efter Ulmgren), Utsigt af Höganäs' stenkolsgrufva (efter Billqvist), porträtt (af Gustaf IV Adolf, dennes drottning och flere berömde läkare) samt bokillustrationer. -rn.