Helga lekamens gillet i Stockholm

Helga lekamens gillet i Stockholm, det största och bäst kända af de andligt sociala gillena i Sverige (se Gille), bestod af medlemmar af bägge könen och af alla stånd -- från konungen till handtverkaren -- samt från alla rikets delar. De flesta medlemmarna voro från Stockholm och Norrland. Enligt en stadga af 1395 ålåg det Stockholms prester att vara medlemmar af gillet. Dess förnämsta uppgift var firandet af Helga lekamens dag (Torsdagen efter Trefaldighetssöndag), då gudstjenst och en storartad procession anordnades. Äfven Torsdagarna näst före Påsk och i den veckan, då den helige Mikaels fest (d. 29 Sept.) firades, högtidlighöllos med processioner. Gillets egentliga högtidsdag var den på Helga lekamens dag följande söndagen, men dessutom firade det äfven söndagarna efter Jungfru Marias födelsedag (d. 8 Sept.), efter den helige Martins dag (d. 11 Nov.) och Trettondedag jul. Gillets presterliga medlemmar skulle dagligen eller nästan dagligen hålla mässor i gillets kor samt upprätthålla gudstjensten i Själagården och i den helige Andreas kor i Storkyrkan. Åldermannen -- hvilken alltid var prest -- samt tvänne bisittare handhade gillets styrelse, och under dem lydde en talrik tjenareskara: kaplaner, organist, klockare, djeknar, skaffare, gillesven, dörrvärd, badstuguqvinna m. fl. När gillet stiftades är obekant; sin blomstring nådde det i slutet af 1400- och början af 1500-talet. 1454 införlifvades med detsamma "Vår fru gilde svenska manna". Det upphörde 1527, då Gustaf Vasa öfvertog all dess fasta, till 5,590 mark värderade egendom. Gillets handlingar (9 häften i smal, hög folio) finnas ännu i behåll. Jfr H. Hildebrand: "Medeltidsgillena i Sverige".