Hemgift (Fornsv. hemgift, hemgæf), jur., betecknade ursprungligen det, som af föräldrarna gafs åt en son vid hans giftermål, likasom hemfylghþ) närmast afsåg det, som lemnades åt dotter. Sedermera hafva hemgift och hemföljd i lagspråket blifvit fullkomligt likbetydande (jfr Hemföljd). I det vanliga språkbruket plägar man deremot med hemgift beteckna hela den förmögenhet, som qvinnan vid och genom sitt giftermål tillför boet. K. H. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hemgift
Ämne: Civilrätt: egendom, avtal och förmögenhetsrätt · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1021 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗