Herzegovina

Herzegovina [hersje-], Turk. Hersek, ett med Bosnien förenadt, sedan 1878 under österrikisk förvaltning stående område i nordvestra delen af europeiska Turkiet, utgör efter den i Nov. 1878 företagna nya politiska indelningen en krets, Mostar, med en areal af 8,727 qvkm. H. begränsas i n. och ö. af Bosnien, i s. af Montenegro och i v. af Dalmatien samt berör Adriatiska hafvet endast med de smala enklaverna Klek och Suttorina. 164,298 innev. (1879), af hvilka muhammedaner (hufvudsakligen bosatta i städerna), grekiska katoliker (hufvudsakligen ö. om Narenta) och romerska katoliker (v. om Narenta) äro ungefär lika talrika. Till nationaliteten äro de allra flesta slaver; muhammedanerna äro till större delen renegater. Det serbisk-kroatiska språket talas renast i H. Landet utgöres af en mängd bergplatåer ("poljes") mellan de parallella kedjorna i Dinariska alperna och genomskäres i hela sin utsträckning af Narenta, landets pulsåder. Vid Narenta ligger hufvudstaden Mostar, och längs denna ström går landets förnämsta väg, mellan Bosna Seraj och Adriatiska hafvet. Somliga af dessa "poljes" äro sumpiga, såsom den stora Mostarsko Blato, och bilda om våren sjöar; andra vattnas af strömmar, som försvinna i bergshålor och bana sig underjordiskt lopp till hafvet eller till Narenta. Bergen äro i allmänhet vildare och högre än i Bosnien. Klimatet är kallt om vintern och tryckande hett om sommaren (ända till 38° i skuggan). I dalarna, såsom vid Narenta, liknar floran Dalmatiens och södra Italiens. Brunkol förekomma rikligt i Narenta-dalen, asfalt vid dalmatiska gränsen och mineralkällor vid Ljubuska. -- H. utgjorde i äldsta tider en del af Illyrien, öfversvämmades under den stora folkvandringen af slaver och hörde först till Kroatien, eröfrades 1326 af Bosnien och förlänades 1440 af kejsar Fredrik III såsom hertigdöme under namn af S:t Sava till slägten Hranitsch. 1464 blef landet skattskyldigt under turkarna och 1483 fullständigt underkufvadt af dem samt förenadt med Bosnien till ett sandsjak. 1832 gafs H. af sultan Mahmud som ett sjelfständigt vesirdöme åt Ali aga af Stolac, men förenades 1865 åter med Bosnien. Till följd af den tryckande och godtyckliga beskattningen gjorde den kristna befolkningen i Juli 1875 uppror, hvilket understöddes af Montenegro, snart spred sig till Bosnien och ej kunde af turkarna betvingas. Genom fördraget i Berlin (1878) anförtroddes förvaltningen af Bosnien och H. åt Österrike, sedan Niksjitj med område samt landet omkring berget Dormitor skilts från H. och lagts till Montenegro. Den 31 Juli 1878 ryckte österrikisk-ungerska trupper öfver gränsen, men möttes af ett fanatiskt motstånd från den muhammedanska befolkningens sida. Sedan de emellertid lyckats intaga Mostar (d. 5 Aug.) och bergfästet Klobuk (d. 29 Sept.), var annekteringen verkställd. Provinsens styrelse har sedan dess lydt under en militärguvernör i Serajevo.