Hildebrandt, Ferdinand Theodor, tysk målare, född i Stettin 1804, död i Düsseldorf d. 29 Sept. 1874, började sina konstnärliga studier i Berlin under Schadow, hvilken han 1826 följde till Düsseldorf, och blef en af den i sistnämnda stad grundade skolans mest framstående lärjungar. 1825 framträdde han med Faust och 1826 med Cordelia och kung Lear samt förvärfvade 1828 stort beröm på utställningen i Berlin för Tankred döpande Klorinda. Men ännu större popularitet vann han 1835 för sin behandling af Mordet på Edvards söner (efter Shakspeare), ett arbete, som i Tyskland ställes vid sidan af Paul Delaroche's framställning af samma ämne. Bland hans egentliga genrebilder har i synnerhet Krigaren och hans son (graverad af M. Mandel) blifvit en älsklingsbild för det tyska folket. H., som för öfrigt utmärkte sig för sina illustrationer och porträtt, var inom skolan målsman för en mera energisk, ehuru något mildrad naturalism, hvilken dock icke höll honom fri från den melodramatiska ton och det sentimentalt vemodiga tycke, som tillhöra skolan, bland hvars bästa kolorister han med skäl räknas. C. R. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hildebrandt
Ämne: Düsseldorfskolans målare · Målare och konstnärer (biografier)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1227–1228 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗