Hildesheim. 1. Fordom tyskt biskopsstift och furstendöme, grundlagdt af Karl den store. Den mest berömde bland biskoparna var Bernward (992--1022). Genom den s. k. hildesheimska stiftsfejden (1519--23) förlorade biskopen större delen af stiftet till hertigarna af Braunschweig-Wolfenbüttel, men 1643 fick biskop Ferdinand, hertig af Bajern (1612--50), tillbaka större delen af de förlorade besittningarna. 1803 sekulariserades stiftet, och dess besittningar förenades med Preussen, men lades 1807 till konungariket Westfalen. 1815 tillerkändes de Hannover och kommo 1866 med detta till Preussen. -- 2. Regeringsområde (landdrostei) i preussiska prov. Hannover, består af en nordlig hufvuddel (f. d. furstendömet H.), en derifrån skild sydlig (f. d. furstendömena Göttingen och Grubenhagen) samt en enklav i prov. Sachsen. Areal 5,119 qvkm. 432,694 innev. (1880). Området är indeladt i 7 kretsar. -- 3. Hufvudstad i nämnda regeringsområde, vid Innerste, ett tillflöde till Leine. 25,887 innev. (1880), hvaraf omkr. 1/3 katoliker. Staden bär en mycket ålderdomlig prägel. H. är säte för en öfverdomstol och två amtsdomstolar, en evangelisk superintendent och en katolsk biskop. Stadens förnämsta kyrka, den katolska katedralen (från senare hälften af 11:te årh.) är anmärkningsvärd för den der befintliga samlingen af antiqviteter och konstföremål, bl. a. biskop Bernwards bronsdörrar, med reliefer framställande Adams och Kristus' historia. På platsen n. om kyrkan står den under Bernwards ledning efter Trajanus' kolonn bildade s. k. Kristuskolonnen, som innehåller 28 reliefgrupper ur Kristus' historia, och utanför grafkapellet står den ryktbara tusenåriga rosenbusken (10 m. hög och 10 m. i omkrets). Bland de andra kyrkorna förtjena omnämnas S:t Godehardskyrkan (byggd 1133--72), ett mästerverk i romansk stil, Mikaeliskyrkan (invigd 1033), en storartad basilika, med Bernwards graf, och S:t Martinskyrkan (nu museum och bibliotek). Staden har jerngjuterier och maskinverkstäder, klädes-, linne-, tobaks- och parfymfabriker m. m. -- H. är en urgammal stad, som egentligen uppblomstrade efter biskopssätets flyttning dit (822). I synnerhet befordrades dess framåtskridande genom biskop Bernward, hvilken bl. a. främjade guldsmedskonsten, för hvilken staden sedan åtnjöt stort anseende ända till medeltidens slut. I midten af 1200-talet slöt staden sig till hansan. Med biskoparna låg den ofta i fejd och ingick till skydd mot dom flere gånger förbund med huset Braunschweig-Lüneburg. 1542 infördes reformationen i staden. Om det i H:s närhet gjorda fyndet (hildesheimska fyndet) af dryckesoch bordskärl se Guldsmedskonsten, sp. 229.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hildesheim
Ämne: Preussiska och tyska städer och orter · Preussen, Sachsen och tyska städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1228–1229 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗