Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Högfjäll

Ämne: Norska orter, landskap och natur · Norge och Island: personer, orter och natur

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 327–328 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Högfjäll, fjäll af jämförelsevis betydlig höjd, hvilka ej allenast med sina öfre delar nå upp öfver trädgränsen (se Fjäll), utan till stor del eller helt och hållet, vanligen tillika med den omgifvande trakten, äro belägna på så hög nivå, att trädartade växter ej der trifvas. Högfjällen förete en ofantligt storartad, men tillika dyster anblick med sina delvis snöhöljda toppar och sluttningar samt sina af frost söndersplittrade, af grus och stenflisor betäckta bergsidor, å hvilka den förkrympta dvärgbjörken och några mindre örter föra en tvinande tillvaro. Inom Jämtlands län samt Vesterbottens och Norrbottens lappmarker upptagas stora vidder af högfjäll eller

högfjällstrakter. - En trakt, der högfjällsnatur herskar, kallas högfjällsregion, t. ex. högfjällsregionen inom Lappland, i Jämtland o. s. v. I Norge har högfjällsregionen en ojämförligt mycket större utbredning än i Sverige. E. E.