Hölderlin

Hölderlin, Johann Christian Friedrich, tysk skald och filosof, föddes i Lauffen (Würtemberg) d. 20 Mars 1770, studerade i Tübingen och Jena samt fick 1795 anställning som huslärare hos en bankir i Frankfurt a. M. Der fattades han af en häftig kärlek till sina lärjungars moder (som af honom besjöngs under namnet "Diotima"), och i afsigt att kufva denna lidelse lemnade han 1798 i hemlighet Frankfurt. Under de följande åren uppehöll han sig på olika ställen och antog 1801 huslärareplats i Bordeaux, men blef året derefter sinnessjuk. 1804 var han emellertid åter så frisk, att han kunde mottaga en anställning som bibliotekarie i Homburg, men greps redan 1806 å nyo af vansinnet, hvilket sedermera omtöcknade hans själ ända till hans död, d. 7 Juni 1843. H:s Lyrische gedichte (utg. 1826, af C. T. Schwab och L. Uhland, 3:dje uppl. 1847) utmärka sig genom formfulländning och tankedjup i förening med en glödande fantasi. Romanen Hyperion, oder der eremit in Griechenland (1797-99; 2:dra uppl. 1822, ofullb.) är storartadt anlagd, men saknar konstnärlig begränsning. H:s Sämmtliche werke, nebst briefen und biographie utgåfvos 1846 (af Schwab) och Ausgewählte werke 1874. I filosofiskt hänseende var H. till en början anhängare af Kant, men slöt sig sedermera i mycket till Schelling och sökte i likhet med denne att utföra filosofien i panteistisk riktning. Jfr Jung, "Hölderlin und seine werke" (1848).