Illinois [iliinojs]. 1. Flod i Nord-Amerikas förenta stater, hufvudflod i den efter densamma uppkallade staten, uppstår 72 km. s. v. om Chicago genom föreningen af Kankakee från Indiana och Des Plaines från Wisconsin samt mynnar ut i Mississippi efter ett lopp af omkr. 480 km. Den är djup och bred, har ringa fall och vidgar sig här och der till sjöar, bl. a. Peoria-sjön. - 2. En af Nord-Amerikas förenta stater, gränsar i n. till Wisconsin, i ö. till sjön Michigan och Indiana, i s. till Kentucki och i v. till Missouri och Iowa. Arealen 147,717 qvkm. Mississippi bildar hela vestra gränsen och förenar sig vid statens sydspets med Ohio, hvilken skiljer I. från Kentucki.
Den vigtigaste bifloden till den förstnämnda är Illinois, som flyter midt igenom staten, och Ohio upptager Wabash, som bildar en del af den östra gränsen. I. är ett nästan fullkomligt slättland; endast i n. v. (i blydistriktet) förekomma några kullar, och i s., vid Mississippi och Illinois, afbrytes enformigheten af s. k. "bluffs", forna branta strandbräddar, hvilka med en höjd af 30-100 m. följa längs floden på större eller mindre afstånd. Största delen af landet består af prärier, med utomordentligt bördig jord, der plogen på hundratals kilometer ej träffar en enda sten. En stor del af prärierna är ännu upplåten till gräsväxt. I:s mineralrikedom utgöres af bly, i n. v. (omkring Galena), och kol, hvilka antagas sträcka sig öfver 3/4 af statens område. Omkr. 3,5-4 mill. tons stenkol brytas årligen. Staten har ganska mycket skog (1880: 15,000 qvkm.), bestående af ek, valnöt, hickory, ask, alm och sockerlönn, ehuru många trakter äro fullkomligt skoglösa. Klimatet är icke angenämt, om än icke osundt. Somrarna äro ovanligt heta, vintrarna ganska kalla. Årstemperaturen under 40° n. br. är + 12° C., för sommaren + 25° C., för vintern +0,8° C. Vegetationen börjar i April, och första frosten inträder i September. Hufvudnäringen är åkerbruk, men derjämte lägges mycken vigt på kreatursafveln. 1880 utgjorde den brukade jorden omkr. 107,400 qvkm. Farmernas antal var 1880 omkr. 247,000. Majs, hvete och hö lemna de största skördarna, och särskildt producerar I. mera hvete än någon annan stat i unionen (1880: 20,540,000 hl. till ett värde af 173,5 mill. kr.). Majsskörden uppgick 1879 till 111,194,000 hl. med ett värde af 363,6 mill. kr. Derjämte odlas hafre, råg, korn (mycket litet), potates samt lin, humle och tobak. Något vin och lönnsocker tillverkas. 1879 såldes svin för 62 mill. kr. samt gödboskap och får för 64,5 mill. kr. Fabriksverksamheten är jämförelsevis obetydlig. Handeln främjas af ett tätt nät af jernvägar, hvilka 1880 hade en sammanlagd längd af 11,020 km., af de segelbara floderna samt af en 150 km. lång kanal, som förenar Chicago, den största handelsstaden i staten och i hela vestern, med Mississippi. År 1800 räknade staten 2,458 innev.; 1850 hade denna siffra stigit till 851,470 och 1880 till 3,077,871. Af sistnämnda summa voro 46,368 negrer, 212 kineser och japaneser, 140 indianer samt 42,415 i Sverige födda svenskar (det största antal, som finnes i någon stat i unionen). Undervisningsväsendet är föremål för synnerlig omsorg såväl från statens som kommunernas och enskildes sida. 1878 funnos i 11,714 skoldistrikt 23,309 lärare och lärarinnor. Staten har inrättat och underhåller till en del tvänne normalskolor ("universities") och en högre teknisk skola. Dessutom finnas flere medicinska och teologiska "universities" och "colleges". Alla skolor, som helt och hållet eller till en del underhållas af allmänna medel, måste vara konfessionslösa. Staten underhåller vidare fem sjukhus, ett blind- och ett döfstum-institut, en asyl för sinnesslöa barn, ett hem för soldatbarn och en förbättringsanstalt för gossar, till hvilka staten årligen lemnar omkr. 3,8 mill. kr. Dessutom underhålles af kommunerna en mängd andra sjukhus. - Den nuvarande konstitutionen är af år 1870. Den verkställande makten utöfvas af en på fyra år vald guvernör och öfriga statsämbetsmän. Den lagstiftande makten tillkommer en senat af 51 medlemmar, hvilka väljas för fyra år, och ett representanthus af 173 för två år valda medlemmar. Den dömande myndigheten består af en högsta domstol (af sju medlemmar), distrikts-, krets- och grefskapsdomstolar. Valrätt har hvarje man, som bott ett år i staten. Sedan 1880 har I. ingen statsskuld. Skatterna uppgingo 1879 till 22,153,100 doll. Till kongressen sänder I. 2 senatorer och 19 representanter. - Det område, som nu innefattar Illinois, afträddes 1763 af Frankrike till England och lades till kolonien Virginia. 1787 blef det ett grefskap i nordvestra territoriet, var 1800-09 ett grefskap i terr. Indiana, blef 1809 ett särskildt territorium och upptogs 1818 såsom stat i unionen. Hufvudstad: Springfield. - 3. Indianstam i Nord-Amerika, hörande till algonkin-indianerna.