Irkutsk, 1. Guvernement i asiatiska Ryssland, östra Sibirien, begränsadt i s. af Kina, i v. af Jeniseisk, i n. af Jakutsk och i ö. af Transbajkalien, hvarifrån det skiljes af sjön Bajkal. Areal 800,768 qvkm. 383,578 innev. (1879). Landet är bergigt, med en höjd öfver hafvet af 350-900 m. På gränsen mot Kina löpa Sajanska bergen, med toppar af 2,000- 2,500 m. höjd (högsta toppen, Munku Sardyk, 3,496 m., ligger på kinesiskt område). Hufvudfloder äro Angara l. Öfre Tunguska, som flyter
igenom sjön Bajkal och liksom Nedre Tunguska mynnar ut i Jenisei, samt Lena, hvilken upptager en mängd bifloder. Södra delen är fruktbar och har den bästa åkerjorden i östra Sibirien. Jernmalm förekommer ganska rikligt, kol-lager hufvudsakligen i Angaras floddal; grafit bearbetas på flere ställen äfvensom saltkällorna. 1879 funnos 117 fabriker och allmänna arbeten med 3,322 arbetare och ett produktionsvärde af 3,65 mill. rubel (deraf öfver hälften kommo på bränvinsbrännerierna). Jernverken vid Nikolajev sysselsatte 795 arbetare, och tillverkningsvärdet uppick till 440,000 rubel. En lergodsfabrik i närheten af staden I. sysselsätter 1,500 arbetare. Af innevånarna voro (1879) 115,783 infödingar (de flesta bureter samt några få jakuter och tunguser). Största antalet af européerna äro förviste polacker eller afkomlingar af sådana. S. å. voro 299,950 kristna (deraf 296,521 tillhörde den ortodoxa grek. kyrkan och 2,427 den rom.-katolska). 12,491 tillhörde lamaismen, 1,837 islam; 2,878 voro judar och 66,422 sjamaner. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvern., vid Angara, midt emot bifloden Irkuts utlopp. 33,800 innev. (1879). I. är den folkrikaste staden och största handelsplatsen i Sibirien, säte för generalguvernören i östra Sibirien och en ärkebiskop. Det har en katedral (byggd af trä 1693, ombyggd af sten 1718), 23 andra kyrkor (bland hvilka flere lära vara byggda af svenska ingeniörofficerare, som efter slaget vid Pultava fördes till Sibirien), gymnasium, medicinsk skola och flere välgörenhetsanstalter. Genom en eldsvåda d. 4-6 Juli (22-24 Juni) 1879 lades den centrala och vigtigaste delen af staden i aska, hvarvid bl. a. arkivet, biblioteket och den sibiriska sektionens af Geografiska sällskapet museum till största delen förstördes. Hela skadan uppskattades till 30 mill. rubel. -- I. blef stad 1686.