Jämnvigt

Jämnvigt. 1. Mek., säges ega rum, då två eller flere på en kropp verkande krafter upphäfva hvarandras verkningar inbördes. Äfven en i hvila varande kropp, som är underkastad inflytandet af krafter, som upphäfva hvarandra, säges vara i jämnvigt. Denna kan vara säker, ögonblicklig (osäker) eller obestämd. Jämnvigten är säker (stabil), om kroppen, efter en ringa förändring i sitt läge, genom krafternas inverkan sträfvar att återtaga detta; men den är deremot ögonblicklig eller osäker (labil), om krafterna i stället verka att ytterligare aflägsna kroppen ur jämnvigtsläget. Om kroppen i hvilken ställning som hälst är i jämnvigt, så att krafternas verkan icke förändras genom en ringa förändring i kroppens läge, är jämnvigten obestämd (indifferent). En tydlig föreställning om dessa tre olika jämnvigtslägen erhåller man genom att anbringa ett ägg i olika ställningar på ett bord. Stäldt på spetsen har ägget ögonblicklig jämnvigt; liggande är det i säker jämnvigt i den ena och i obestämd jämnvigt i den andra riktningen. -- 2. Polit. Se Politisk jämnvigt. 1. G. R. D.