Jämtlands län bildades 1810 af de båda landskapen Jämtland och Herjedalen, till hvilka 1863 lades socknen Ytterhogdal med Ängersjö kapell från Gefleborgs län. Länet sträcker sig mellan 61° 34' och 65° 7' n. br. samt 6° 3' och 1° 1' v. om Stockholms observatorium. Dess största längd är 400 km.; dess största bredd 250 km. Arealen utgör 50,770,9 qvkm., hvaraf 3,450,6 qvkm. vatten. I judidelt hänseende är det indeladt i 4 domsagor under Svea hofrätt, nämligen Jämtlands östra domsaga, omfattande de 4 tingslagen Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Hackås och Näs; J:s norra domsaga med 3 tingslag: Lits, Hammerdals, Rödöns; J:s vestra domsaga, omfattande 5 tingslag: Sunne, Ovikens, Hallens, Undersåkers, Offerdals; Herjedalens domsaga med 3 tingslag: Svegs, Hede, Bergs. Af dessa 15 tingslag höra de i de tre förstnämnda domsagorna äfvensom Bergs tingslag till landskapet Jämtland, de två öfriga till landskapet Herjedalen. Under stadsrätt lyder länets enda stad, Östersund. I administrativt hänseende är länet fr. o. m. 1884 deladt i 4 fögderier, sammanfallande med domsagorna.
I ecklesiastikt afseende hör länet till Hernösands stift samt är deladt på 4 kontrakt och 22 pastorat, innefattande 64 församlingar, dervid inräknade 1 stads-, 6 bruks- eller kapellförsamlingar och 4 lappförsamlingar. Kontrakten äro Jämtlands norra, J:s södra, J:s vestra och J:s östra kontrakt (se dessa ord). Af dessa höra det norra, östra och vestra till landskapet Jämtland äfvensom Bergs pastorat af det södra kontraktet, hvars öfriga del tillhör Herjedalen (med inräkning af Ytterhogdal med Ängersjö kapell). De fyra kontrakten tillsammantagna äro dock ej sammanfallande med J:s län, i det att Ströms socken i J:s norra kontr. har en del inom Vesternorrlands län och Lillherdals socken i J:s södra kontr. en del i Kopparbergs län, hvaremot Graninge och Hafverö socknar, som ej tillhöra något af dessa kontrakt, äro delade mellan Vesternorrlands och J:s län. I militäriskt afseende är länet indeladt i 525 rotar till Jämtlands fältjägarekår och 200 dubbelrotar till J:s hästjägarekår, hvarjämte 8 rotar af Helsinge regemente komma på Ytterhogdal (Herjedalen i öfrigt är fritt från rotering). För tullbevakning utgör länet ett eget gränsdistrikt, så ock ett eget skogsdistrikt med 4 revir. Vidare tillhör länet det 48:de justeringsdistriktet, Nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och Norra bergmästaredistriktet. För läkarevård är det deladt i 7 provinsialläkaredistrikt. Till riksdagens Första kammare sänder länet 2 ledamöter och till Andra 4 från landsbygden. Östersund är förenadt med Hernösand till en valkrets.
Folkmängden utgjorde vid 1882 års slut 86,580 personer (43,936 mankön och 42,644 qvinkön), hvaraf 83,173 kommo på landsbygden och 3,407 på staden. I denna landsbygdens befolkning ingår ett antal af omk. 800 lappar. Folkökningen på de sista tio åren har utgjort 19,4 proc. Denna betydliga tillväxt i folkmängden, som ej lidit af någon större dödlighet eller emigration, torde med den utveckling länet på senare tiden vunnit i ekonomiskt hänseende än mera ökas, hvilket för befolkningen ej kan innebära några vådor, då folkmängdstätheten nu ej uppgår till fullt 2 personer på 1 qvkm. af länets ytvidd. -- Länets hufvudnäring är jordbruk och boskapsskötsel samt skogsavverkning. Af hela landvidden torde blott 0,5 proc. utgöras af åker, 3 proc. af naturlig äng och inemot 40 proc. af skogbärande mark. Det öfriga är att räkna till fjäll och myrar. En medelmåttig skörd kan uppskattas till 17,000 hl. råg, 190,000 hl. korn, 10,000 hl. hafre, 12,000 hl. blandsäd, 19,000 hl. ärter och 275,000 hl. potates. Knappast något län i riket har så stort antal kreatur i förhållande till folkmängden som detta län.
Bergshandteringen är, en ringa qvantitet tillverkadt stångjern och manufaktursmide oberäknad, inskränkt till Gustafs och Carlbergs kopparverk i Åre socken, hvilket år 1881 lemnade nära 3,500 kg. garkoppar af omkr. 130,000 kg. kopparmalm, brutna ur två å Åreskutans sluttning mot Kallsjön belägna grufvor.
Fabriksverksamheten inom länet är ringa; dess värde uppskattades 1881 till 346,000 kr. Betydelsefull för länet är den år 1882 öppnade jernvägen, som kallas Norra tvärbanan. Ifrån den på gränsen till Medelpad liggande hållplatsen Dysjö och till riksgränsen är banans längd 254,4 km. Stationernas antal är 20, deribland Östersunds stad. (Från en af dessa stationer, Bräcke, utgår den under byggnad varande fortsättningen af Norra stambanan till Ångermanelfven.) Genom nämnda tvärbana, som österut går fram till Torpshammar, hvarifrån enskild jernväg leder till Sundsvall, och vesterut fortsattes af de norska jernvägarna, har länet lätt och direkt förbindelse med såväl Vesterhafvet som Östersjön. -- Hemmantalet å landsbygden är nära 1,106 mantal. Taxeringsvärdet uppgick år 1882 för jordbruksoch annan fastighet å landsbygden till 31,788,200 kr. och i staden till 2,862,175 kr. De i länet befintliga undervisningsanstalterna äro ett högre allmänt läroverk i Östersund, der äfven en slöjdskola finnes, samt en landtbruksskola. I Östersund finnes länslasarett med kurhus. År 1881 hade länet 57 fattigvårdssamhällen med 1,536 understödstagare, för hvilka kostnaden uppgifves till 60,597 kr. (Intet län har så litet antal understödstagare som J:s län, hvarest dessas procent å landsbygden af hela befolkningen utgjorde blott 1,8, hvilket är icke ens hälften af det i riket vanliga.) Kommunernas antal var 57, hvilkas tillgångar vid nämnda tid utgjorde 1,232,716 kr. och skulder 199,373 kr. Deras samfällda inkomster gingo till 537,110 kr. och utgifter till 562,544 kr. Landstingets inkomster voro 115,187 kr. och utgifter 53,161 kr. Landstingsinstitutionen, som är helt ung i det öfriga Sverige, är deremot mycket gammal i J:s län, der ock i äldre tider ombud, valda från socknarna, sammanträdde till landsting för länets vigtigare gemensamma angelägenheter. K. S.