Jönköpings kloster

Jönköpings kloster, anlagdt sannolikt i slutet af 1200-talet, tillhörde franciskanerna. Att döma af de donationer klostret erhöll -- den säkraste måttstocken för bestämmandet af de andliga stiftelsernas betydelse -- har detsamma aldrig spelat någon stor rol. Det omtalas nästan endast i sådana handlingar, som röra de svenska klostren i allmänhet. Dess "gardian" bar någon gång titel af "minorit-brödernes minister i Dacien" och egde såsom sådan makt att utdela s. k. delaktighetsbref, d. v. s. fullmakt att åtnjuta delaktighet i alla goda verk, som utöfvades "af samtlige franciskan-bröder och S. Clarae systrar i de dem tillhöriga 2,186 kloster". En af gardianerna blef (1493) af biskopen i Linköping ställd till ansvar derför att han fråntagit det utom staden belägna S. Görans kapell ett för detsamma af biskopen utfärdadt aflatsbref äfvensom andra dyrbarheter och fört dem till ett af honom vid klostret uppbygdt kapell. Under fejderna med Danmark iklädde sig klostret en gång jämte staden förbindelse att till danska riksrådet Klaus Rönnow utbetala en större penningesumma, som icke utan hotelser kunde utpressas (1453). En bland de allra sista underrättelserna om detta kloster skildrar en stöld i stor skala, som begåtts af två bland munkarna (1524). Hos två vanfrejdade qvinnor i staden hade de gömt silfversmycken, mässkläder m. m., som de tagit ur stadskyrkan och på andra håll. Gustaf I:s dåliga mening om klostertukten på hans tid var ej ogrundad. C. S-e.