Jubilate (Lat., af jubilare, jubla), namn på tredje söndagen efter påsk, hemtadt från Davids 66:te psalm, som i den latinska bibelöfversättningen börjar med orden jubilate Deo omnis terra ("fröjdens Gudi, alla land"), och med hvars reciterande gudstjensten fordom i katolska kyrkor öppnades på denna dag.
Fader vår l. Herrens bön, Lat. Pater noster l. Oratio dominica, den bön som Jesus lärde sina lärjungar. Den finnes uppt… Vesper l. vespera (Lat., »afton») kallades den sedan det 4:de årh., såsom en motsvarighet till det judiska aftonoffr… Dukoborzer (Duchoborzer, Ikonoborzer) l. Andens stridsmän, ett af de skismatiska hufvudpartierna inom den grekisk-katols… Rorate roratemässa (af Lat. rorare, dagga, drypa), benämnes den högtidliga morgongudstjenst, som inom den romersk-ka… Laetäre Lat., "fröjda dig!", benämning på midfastosöndagen med anledning af begynnelseorden i den förr inom romersk-k… Filioque [filiokve], Lat., "och af Sonen". Inom den vesterländska kyrkan blef det småningom öfligt att tillägga dessa … Josef jungfru Marias man, Jesu fosterfader, var, enl. de bibliska berättelserna och traditionen, en timmerman af Da… Mässa messa, Lat. missa, hvilket anses hafva fått denna betydelse genom missförstånd af orden ite, missa est (näml.…
Alla artiklar i ämnet →