Kalott

Kalott (Fr. calotte). 1. Rund, tätt till hjessan slutande mössa utan skärm. Hos de flesta österländska folk brukas denna hufvudbonad, ofta omgifven med en turban. I Europa bars kalott under 17:de årh. i flere land, utom af andlige, äfven af magistratspersoner, lärde, jurister och borgare. Såsom del af ämbetsdrägten bäres den numera blott af de romersk-katolske presterna, hvilka till följd af den påbjudna tonsuren hafva hjessan kal. Färgen på kalotten öfverensstämmer hos dem med kaftanens: det lägre presterskapets är svart, biskoparnas violett, kardinalernas röd, påfvens röd med hermelinsbräm. -- 2. Anat. Se Hufvudskål, sp. 4. -- 3. Byggnadsk., den öfre, runda delen eller hjessan af en på svicklar eller öfver en s. k. tambur uppförd kupol. Se Hvalf, sp. 135. -- 4. Matem. Se Sferisk kalott. 3. Upk.