Kamtsjatka

Kamtsjatka l. Kamtjatka, stor halfö i nordöstra Asien, sträcker sig, mellan Berings haf (der kalladt Kamtsjatkahafvet) i ö. och Ochotska hafvet i v., i sydvestlig riktning ned mot Kurilerna, af hvilka den nordligaste, Sjumsju, ligger endast 11 km. från K:s sydspets, Kap Lopatka. Arealen beräknas till omkr. 614,500 qvkm. Halfön genomdrages i hela sin längd af en bergskedja, som i midten af halfön är delad i tvänne kedjor, hvarigenom K:s konfiguration blir oval. Den vestra kedjan är högre än den östra. I södra hälften af K., s. om 57°, finnas ej mindre än 12 verksamma och 26 slocknade vulkaner -- alla utom 5 belägna på halföns östra sida --, af hvilka den högsta och tillika verksammaste är Kljutsjevskaja Sopka (4,804 m.). Mer än 20 varma källor äro kända. Största strömmen är floden Kamtsjatka, som upprinner nära vulkanen Korjazker (3,512 m.) och faller ut i Berings haf. Dess dal bildar den fruktbaraste och tätast befolkade delen af halfön. Klimatet är till följd af halföns stora utsträckning i n. och s. (från 61° till 51° n. br.) olika, men i allmänhet mycket kallare än under samma breddgrad i Europa. Januari månads medeltemperatur är vid södra änden af halfön - 7° C., vid Petropavlovsk - 8° C. och i n. - 21° C. Vestra kusten är om vintern betydligt kallare än den östra. Om sommaren är väderleken mycket ostadig, med ofta inträffande dimmor och regn. Inne i landet är sommarvärmen ganska hög. Vegetationen är på grund af den stora fuktigheten anmärkningsvärdt yppig, särskildt på mark af vulkaniskt ursprung. Gräset når 1,5 m. höjd och kan slås tre gånger på sommaren. Täta skogar af gran, cembratall, lärkträd och al intaga stora sträckor. Äfven björk (dvärgbjörk) finnes. Vildren, svarta björnar och vargar förekomma i skogarna. Befolkningen är mycket gles (1870: 5,846). Med undantag af ett fåtal ryssar i Petropavlovsk och Tigilsk består den i n. af korjaker och i s. af kamtsjadaler (omkr. 2,000), hvilka sjelfva kalla sig itelmer. De sistnämnde, till utseende och språk liknande tsjuktsjer och ainoer, äro småväxta, hafva långt, glänsande, svart hår, stort hufvud, rundt, platt ansigte, små, djupt liggande ögon, breda skuldror och korta ben samt lefva hufvudsakligen af fisk, örter, bär och rötter. Jagt och fiske äro deras förnämsta sysselsättningar; den långhåriga, varglika hunden, hvilken användes som dragare, är deras enda husdjur. Största delen af befolkningen är hednisk. -- Ryssarna grundade de första kolonierna på K. 1696 och anlade 1731 fästet Tigilsk, på vestra kusten. 1855 förenades K. med den ryska Kustprovinsen, i hvilken det utgör en krets. Lokalförvaltningens säte är Petropavlovsk, på östra kusten.