Kappadocien

Kappadocien (Grek. Kappadokia, Lat. Cappadocia, Fornpers. Katpatuka) kallades i äldre tider hela den östra delen af Mindre Asiens högland mellan Pontos Euxeinos (Svarta hafvet) i n. och Tauroskedjan i s. samt floderna Halys i v. och Eufrat i ö. Under det persiska väldets dagar var detta vidsträckta område deladt i två höfdingedömen (satrapier): K. vid Pontos samt det Inre eller Sydliga K. Namnet inskränktes sedermera till den södra delen, och i denna omfattning qvarstod K. såväl i Alexanders och Seleucidernas rike som sedermera inom det romerska efter att under en mellantid hafva utgjort ett eget rike under konungar, af hvilka de fleste hette Ariarathes. K. är till stor del uppfyldt af berg, bland hvilka Argaios (nu Erdieâs) och Antitauros (nu Binbogha-daghlary) äro de högsta. Hufvudfloden är Halys (nu Kisil Irmak). De forntida innevånarna, sannolikt tillhörande den semitiska stammen och ofta kallade "hvita syrer" (leukosyroi), stodo på en tämligen låg bildningsgrad och voro illa beryktade såsom trolösa och vinningslystna. För närvarande tillhör K. Osmanska riket och bildar der vilajetet Sivas. A. M. A.