Kardborre-rot, Radix Bardanae, farmak., erhålles af Lappa officinalis All., L. minor DC. och L. tomentosa Lam. (se Arctium). Roten bör insamlas antingen på hösten (af de unga plantorna för samma år) eller följande vår (af fjorårets plantor). Såsom drog förekommer kardborre-roten vanligtvis längsklufven och visar då en grå- eller mörkbrun längsfårad och skrynklig barkyta samt ett hvitaktigt eller något gråaktigt inre, ofta svampigt och sönderklyftadt. Lukten är föga märkbar; smaken är slemmig, sötaktig och sedan bitter. Roten innehåller ett bitterämne, garfsyra m. m. Den ingick i förra farmakopéns Decoctum lignorum, och man använder den måhända ännu någon gång i form af dekokt till tvättning af hufvudet, i förhoppning att kunna "stärka hårväxten". Den är icke längre officinel i Sverige. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kardborre-rot
Ämne: Droger och växtharts · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 257 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗