Kars

Kars, befäst stad i Armenien, fordom hufvudort i ett sandjak i turkiska vilajetet Ersirum, sedan 1878 hufvudstad i ett särskildt område (18,586,5 qvkm., 95,000 innev.) i ryska Kaukasus, ligger 1,848 m. öfver hafvet på östligaste sporren af Soghanli Dag, vid Kars Tsjai, ett tillflöde till en af Aras' bifloder. 3,665 innev. (1880). Säte för en armenisk biskop. I stadens nordvestra del, vid floden, ligger det gamla citadellet, som genom sitt läge vid de stora stråkvägarnas möte förr var en vigtig strategisk punkt. Det belägrades förgäfves af ryssarna 1807, men d. 5 Juli 1828 togs det af dem, under Paskievitjs befäl. Under Krimkriget (1853--56) förvandlades K. under engelska officerares ledning till en stark fästning, som motstod Muravievs stormning d. 29 Sept. 1855, men d. 27 Nov. s. å. genom hungersnöd tvangs att kapitulera. Efter 1865 ökades fästningens styrka ännu mer och försågs med 12 starka utanverk. Efter en 6 veckors belägring stormade ryssarna under Lazarev fästningen d. 17--18 Nov. 1877. Genom freden i San Stefano d. 3 Mars 1878 och definitivt genom Berlin-kongressen d. 13 Juli s. å. afträddes K. jämte område samt distriktet Batum (7,233 qvkm.) till Ryssland. Jämte Ardahan utgör K. nu ryssarnas främsta linie mot turkarna i Asien.