Kiel-Viken

Kiel-Viken [kil-], vik af Östersjön, på gränsen mellan Slesvig och Holstein, intränger 18 km. djupt i landet och består af en yttre del, som vid Friedrichsort afsmalnar till ett endast 1,200 m. bredt sund, med hvilket den inre delen, den egentliga Kiel-hamnen, den bästa på hela tyska Östersjökusten, tager sin början. Denna inre del är 10 km. lång, högst 3,000 m. bred och på sitt bredaste ställe 12--16 m., vid Kiel 8--10 m. djup. På vestra sidan ininynnar Eider-kanalen, på den östra ån Schwentine. K. är krigshamn och station för den tyska Östersjöflottan och lämpar sig ock synnerligen väl derför genom den lätthet, hvarmed den kan försvaras. En länge projekterad kanal mellan K. och Nordsjön skall nu snart påbörjas. Den skall utgå från en punkt vid Elbe mellan Brunsbüttel och S:t Margarethen samt utmynna på K:s norra sida i närheten af den nuv. Eider-kanalen. Den skall blifva 97 km. lång, 9 m. djup vid lågvatten och 100 m. bred, så att fartyg med lätthet kunna passera förbi hvarandra. Äfven de största krigsskepp skola kunna gå genom den och derigenom undvika den af Danmark delvis beherskade seglatsen genom Öresund och Belterna.