Kinesiska muren (Kin. Wan-li-tsjang-tsjing, "den 10,000 li långa muren") kallas det längs norra gränsen af det egentliga Kina, till dettas skydd mot barbarernas anfall uppförda skyddsvärnet, kanske det största byggnadsverk på jorden. Med afseende på dess ursprung råder ovisshet t. o. m. hos kinesiska historieskrifvare. Enligt några uppfördes den af dynastien Tsins grundläggare, kejsar Tsji-Hoang-ti (i 3:dje årh. f. Kr.); enligt andra endast tillbyggde och förbättrade han den. Marco Polo omtalar ej muren. Den sträcker sig från staden Su-tsjau i prov. Kan-su i stora krökningar längs randen af höglandet till Liao-tong-viken i prov. Petsjili. Hela längden utgör omkr. 5,000 li l. 2,450 km. På många ställen är den dubbel, ja tredubbel. Med bröstvärnet har muren en höjd af ända till 16 m. och är nedtill 8, upptill 5 m. bred. Ytterväggarna äro uppförda af murtegel och mellanrummet fyldt med jord, rullstenar m. m.; till 2 m. höjd äro de yttre delarna af huggen granit. På bestämda mellanrum är muren försedd med portar, bevakade af soldater samt försvarade af torn och bastioner. Öfver floderna går den på bågar af fastaste murverk samt slingrar sig öfver afgrunder och bergåsar utan att sky någon ojämnhet hos terrängen. Den nytta detta försvarsverk gjort kinesiska riket har alltid varit obetydlig. Sedan mandsjuerna blifvit herrar i Kina, är det fullkomligt öfverflödigt, hvarför man sedan längre tid tillbaka ej mycket vinnlägger sig om att underhålla detsamma.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kinesiska muren
Ämne: Befästningsverk, fästningsdelar och fältbefästning · Befästningskonst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 715–716 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗